Jag vill inte. Jag vill inte ta itu med den där känslan. Panik, förtvivlan, ångest, oro. Alla de där känslorna går in i varandra och skapar kaos i min hjärna varje gång den rymmer från buren jag så desperat försöker stänga in den i, någonstans i mitt krigshärjade undermedvetna.
Men idag såg jag en text och lyssnade på en låt, och känslan fann en genväg att ta sig fram till mitt medvetande och slog till.
If I surrender to this feeling maybe all the aches and pains
will go and I can close my eyes
Never again to have them open till I bleed out all I've been
I don't want to be alone no more
No more
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kram bäbis <3
SvaraRadera