Mysan

Idag hände något jättesorgligt. Min vän Mysan lämnade jordelivet för att evigt lugnt få vila i vår Herres omhändertagande.

Jag brukade alltid säga att hon alltid levde upp till sitt namn, för hon ville alltid mysa. Det finns inget namn som hade passat henne bättre. Hon ville alla väl, den hunden. Hon var försiktig, men ändå tyckte jag mig se den där glimten av bus som finns i hundars ögon. Jo, nog var hon lite knasig ibland. Men det ord som alltid kommer tillbaka till mig i slutändan är: mysig.

Men jag vet att hon har det bra där hon är. Hur kan hon inte ha det? Hon har de bästa som tar hand om henne. Sunny finns där för att ta hand om sin gamle vän, och jag kan nästan vara säker på att Compis direkt började leka tafatt med henne. Det tröstar mig att veta det.



Vila i frid.

Ljus i mörkret

Idag ska jag skriva två inlägg. Ett, detta, som påminner oss om livets glädjeämnen och vad som finns kvar när våra älskade försvinner, för förhoppningsvis har vi flera älskade kvar. Det andra... Ja, det får ni se.

Mamma kom hit idag. Hon ska stanna tills på torsdag. Imorgon ska vi äta middag hos Bobo och Hanna. Och så hade jag tänkt att vi skulle se på en hundfilm, Hachiko heter den. Jag köpte den i lördags. Jag älskar ju hundar. Själv går jag i den personliga tron att människan håller på att förlora känslan av sin själ, så att säga. (Alla bryr sig bara om naturliga grejer och allting måste vara konkret, man ska inte förlita sig på känslor och själen o.s.v.) Men jag tror att om det inte vore för hundsläktet, så hade våra själar redan varit förlorade.

Mamma har satt upp ljusstakar, så nu är det mera julmysigt här. Imorgon öppnas första luckan i julkalendern. Jag har då fått en chokladkalender av mamma, precis som det ska vara.

Idag har jag varit hos Carina och Martin. Faktum är att vi var hos dem i ca. 4 timmar. Men det är alltid lika trevligt, de är så snälla.

Och Cookie fyller år. Min Cookie.

I am the master

Jag träffade Angelique utanför Konsum Svea. Hon undrade om jag inte frös eftersom att jag hade strumpbyxor på mig. Och jag svarade att jag faktiskt inte gjorde det. Jag hade inte riktigt uppmärksammat det innan. När vi hade skilts åt kände jag energin jag hade. Jag kollade åt höger och tänkte att man kanske skulle ta en omväg hem. Jag såg gravljusen från Lundagårdskyrkogården lysa längst bort på vägen. Men så hörde jag ljudet av en bil nära mig och vaknade upp. Så, ingen omväg blev det. Istället blev det glada tankar om Harry Potter.

Och jag kan ju säga att jag har vunnit över mörkret. Har varit och köpt säkringar, så... In your face!!!

There was once a candle lit
within these merciful, fierce brick walls
The pitch black was no longer inside;
It is an outside force
trying to break in
But there was once a candle lit
And the candle still burns

Dr. Jekyll och Mr Hyde

Ha ha! Djävla skitvärld. Rövknullad i ansiktet blir man konstant. HA HA HA!!! Ser du?! Jag skrattar! Låt mig vara nu, jag fattar skämtet. Det räcker nu.

Spisen funkade inte för mig tidigare idag. Ringde på hjälp och när hjälpen kom funkade den ju naturligtvis! Och tror ni inte att man går in på rummet för att hämta något en timma efteråt, bara för att all ström i ens rum ska gå! Men jag ska inte kalla på hjälp denna gång, detta blir en kamp mellan mig och mörkret. Jo, nu djävlar! "Är det inte symboliskt?", sade jag till det. Det fortsatte att vara mörkt, så det tog jag som ett ja.

"I keep looking for some mistake, some sign, some clue as to why these terrible things are happening, but everytime I get close to an answer, it slips away. It’s maddening."
- Albus Dumbledore


Jag är i alla fall inte ensam längre. Dennis och Krille kom hit idag. Mötte dem på vägen hem från stan. De är fina.

Dennis och Kristoffer-Markus


"Marvelous creatures dragons, aren't they?"
- Barty Crouch Jr. (när han härmar Hagrid medan han låtsas vara Moody)

Pappersgem

Skithärlig dag! Jag och Sofia gick på stan. Det blev både Dagoberts och Rönnbäcks också. Härligt! ^^ Man känner många fler här i Boden än i Pite och det märks. Men i Sikfors känner man allra flest! X)

Vi såg Harry Potter Och Halvblodsprinsen ikväll. Jag vill läsa sjuan nu! Men den får vänta. I sinom tid... Så känns det som att det är med allt nu för tiden. I sinom tid. Vänte och vänte, jag hör aldrig annet. ;) Men det är okej, för det jag väntar på är värt det också.

Nu är Sofia tillbaka. Vi ska hitta på mer ofog, så hejdå små bananer och ni andra.

'Cause I'm held together. Duh! ;)

Efterlängtad ankomst

Nu är Sofia på väg! Hon sitter just nu på bussen till Boden alltså. Med tanke på att jag slutade 11.20 och bara har städat och haft tråkigt ända sedan dess, så är det ännu roligare (om det nu kan vara det, är inte så säker på saken). =P

Det kommer bli skitkul ikväll, imorgon och på söndag! Fast jag missar Richards födelsedag men jag är inte så säker på att han kommer ihåg mig ens, för han är så gammal. Vad är han, typ hundra? Ha ha ha! Jag skojade bara. Han fyller 26, fast han är ändå gammal! Ha ha ha! Det är roligt att retas. XD

Alltså, är klockan bara 15.25? Otroligt. Känns som om den är minst 19 eller något. Aja. Jag går och läser nu.

Genuina känslor

Jag måste berätta vad som hände mig nyss: Jag hade kommit hem från Konsum Svea och valde att ta hissen för ovanlighetens skull. När jag står i hissen, som har en halvkroppsspegel (kan man säga så?), och övade på mina crazy-stares. När jag då kommer till min våning och dörrarna öppnas står jag kvar någon sekund för att öva lite till. Sedan upptäcker jag människan som står utanför och ska åka med hissen. Jag vände mig snabbt om, sade ett glatt "Hej!" och gick snabbt in i lägenheten och började skratta. Sedan konstaterade jag: Well, if you can't laugh at yourself...

Nu ska jag läsa ännu mer Wuthering Heights. Ack, vad den boken plågar mig! Varför kan inte karaktärerna göra som jag vill? Dumma Emily Brontë, som förstör mitt arma hjärta. Härligt med en bok som faktiskt innehåller sann kärlek, inte något dravel! Jag brukar vara emot kärleksböcker, men det är för att jag finner de (författarna) alla vara dåraktiga som tror att de kan förmedla känslan av sann kärlek när de inte kan det. Om känslan är äkta har jag inget emot det, jag är öppen för det allra mesta då. Om man skriver med hjärtat kommer känslorna fram naturligt.

Nu blev jag sugen att skriva på min TOK-essay, men det får vänta till imorgon! Jag är rädd att mitt arbete endast skulle vara undermåligt om jag skrev på det nu. Det är enbart på grund av min längtan efter att få återgå till mitt läsande.

Adjöken!

Skojigt värre

And when I need to unplug
Reading you is the escape I need
You're so wizard, I'm so muggle
You're the chosen one that we all seek
And when the midnight strikes under the moon
And you go out to meet your doom
I wanna see it thorugh right there with you

Harry Potter
Don't you think you ought to
Leave from Hogwarts, Gryffindor
and go take down that Voldemort

Den har jag på hjärnan nu. Kanske för att jag sitter och nöter den...

Det var två poliser som gick genom vår korridor idag och de hälsade på mig! Jag ba: OMG! Heeej!!! =D Det är så roligt med poliser. Så roligt! Knas. ^^

Jag har bara två lektioner imorgon, så efter skolan ska jag hem och göra lägenheten i ordning inför Sofias ankomst. Hon ska komma hit över helgen och det kommer att bli superskojigt!!! =D Jag har planer att gå ut på stan, gå ut och äta och kolla in skyltsöndagen lite. Det var två år sedan jag gjorde det. Längtar! =)

Vänta

I make believe
Thrill and apathy
Co-exists in me
Fairly equally

The truth is doubts are all I've got
To call mine.

No telling what tomorrow holds
No telling what voice takes control

Så lite insikt. Det är det jag tänker på. I alla olika former och sätt, men alltid är det grundläggande temat: så lite insikt.

Ingen ser, ingen lyssnar. Men jag ser allt och jag lyssnar på allt.

Vänta, ni ska få se. I sinom tid kommer jag att visa er...

Dröm vidare...

Jag drömde om att jag var döende. Det var befirande. Jag ville inte dö visserligen, men det var väldigt lätt att acceptera det. Jag vill inte dö nu, tro nu inte något sådant. Det var skönt för att alla jordliga förpliktelser kunde jag släppa och bara vara fri, komma och gå som jag ville. Det drömde jag efter att väckarklockan hade ringt, så när jag i drömmen tänkte att jag kanske inte alls var döende vaknade jag upp och insåg att min hjärna använde min dröm som ett medel att lura mig till att fortsätta sova. Det lyckades. Den har börjat bli väldigt smart när det kommer till att lura mig till att drömma saker och så vidare. För smart...

Det var bara en del av min dröm. Jag vet vad min dröm ville säga ganska väl och jag vet vars den fick allt ifrån. Drömmar är så intressanta och för det mesta är de roliga. Det är som att dagdrömma, fast att det känns som om man gör det på riktigt. Och ja, riktigt lika full kontroll har man ju inte i drömmen som i dagdrömmen. =P

Även om jag tyckte det var skönt att vara fri från allt (trots att jag kände sjukdomen fysiskt), så var ändå den första delen av drömmen den bästa. Men tålamod, tålamod. I sinom tid möjligtvis... Vågar jag drömma så mycket? Jag har inte tid, inte du heller. Men jag är tålmodig.

Livet går mig inte förbi, ty Doktor Glas bara väntade - så gör inte jag. Man får inte vara för passiv. Och förresten så tycker jag att han levt ett värdigt och bra liv, men han var för passiv och därför kunde han inte finna kärleken till någon. Kärlek är så mycket mer än den makar emellan. Sådan kärlek har jag inte alls känt lika mycket som den till vänner och familj. Jag tror inte på själens obotliga ensamhet, men jag tror att det är svårt för själen att bota sin ensamhet.

Livsfara

Nu har jag gått ut med soporna och komposten. Det tog mig två veckor. Jag ville göra det förra veckan, men då var varje minut viktig. Jag hade inte tid. Men aldrig igen - för så lång tid som jag inbillar mig att det tar varje gång jag är stressad gör det inte. Och det värsta av allt var att det hade börjat mögla på utsidan av kompostpåsen. Jag förstår inte hur jag kunde leva så. Alltid när folk frågar mig hur jag ska göra när jag bor själv och måste slänga något mögligt, så svarar jag att jag inte kommer låta det gå så långt. Men jag tänkte inte på komposten! Måste. Undvika. Mögel.

Jag vill på semester. Det behöver inte vara utomlands, det behöver inte ens vara långt bort. Jag vill till Sundsvall. Det hade varit så himla roligt att fara dit och få träffa mina kusiner igen. =)

Och så har jag skaffat planer inför nyår också. Jajamensan. Trevligt värre. Och slut pengar på mobilen har jag också. Inte lika trevligt. Nu ska jag läsa på Doktor Glas. Yay! Jag såg två rävar igår. Nu blir det slut på random information. Hejdå!

P.S. Om byggnaden sprängs eller hamnar i lågor, så kände jag en gasolliknande lukt ute i trapphuset. Jag vill inte bli räddad om jag blir alltför illa skadad. Ex. svårt brännskadad, borttappade lemmar, så att säga, o.s.v. D.S.

Harry Potter

Åh, Harry Potter. Jag sitter och funderar på hur mitt liv skulle vara utan dig. Men egentligen funderar jag inte alls på det, ty jag kommer aldrig längre än till att formulera meningen i mitt huvud så flyger den bort. Jag kan inte föreställa mig hur mitt liv skulle vara utan Harry Potter. Några snabba gissningar: Tråkigt, grått, meningslöst, livlöst och melankoliskt.

Harry Potter igår var så bra! När filmen slutade blev jag ledsen! Jag ville se mer. Jag tänkte nästan sitta kvar där i protest, med hopp om att de kanske skulle slå på andra delen också. Jag vet att den är färdiginspelad - de har gömt den i backfickan och vägrar visa den för mig! Förhoppningsvis hinner den andra göras klar i 3D! Det hade varit så coolt. Det var jättesynd att de inte hann klart med den första delen i 3D.

Jag läste klart Harry Potter 6 idag. Need I say more? Det är bara hemskt och tragiskt. =( Jag vill ha mer Harry Potter och efter det vill jag ha ännu mer. Jag får aldrig nog av Harry Potter, mina vänner. Aldrig! Jag har skrivit en dikt om Harry Potter. Den heter Harry Potter. Kunde ni någonsin gissa det?! ;)

Jag måste få nämna en till grej med Harry Potter. Varför...? Varför såg J.K. Rowling till att en av Harrys söner döptes efter Snape?! Visserligen visade det sig ju till slut att Snape var lika god som Dumbledore alltid hade sagt, och det var ädelt av honom att vara så lojal och göra sådana uppoffringar och bla bla bla. Men(!) det gjorde många andra också! Moody till exempel. Och bara för att han var god ändrar inte det faktumet att Snape alltid var elak mot Harry och hans vänner och det faktum att han hatade James och Sirius. Jag tror att J.K. lät sina egna känslor för sin karaktär, d.v.s. Snape, sippra igenom på pappret genom Harry.

Har mer att säga angående Harry Potter (därav min Extended essay i ämnet), men ska låta er vara... för tillfället. ;D

Älsklingar jag har

Det första Theodor gjorde idag när jag kramade honom var att ta fast i mitt hår och hålla kvar hårt. Typiskt honom, han älskar hår. Resten av tiden ägnade han åt att skratta och busa. Jag älskar honom så mycket. ^^ Och Mikael också så klart.

Vi var till Öjebyns kyrkmarknad, men det var ganska tråkigt. Sedan for vi in till stan. När vi kom hem igen hälsade vi på Richard. Han har skaffat sig en hockeyblogg. Här är länken till den.

Jag har slutat vara så uttråkad av Wuthering Heights nu, den kanske är riktigt bra. Jag vet inte, jag måste läsa mer. Jag glömde Doktor Glas på skolan igår, så jag var tvungen att låna den på bibblo.

Ikväll blir det Harry Potter! =D Jag har längtat. Nu ska jag gå och hålla på med mitt hår, för det är så kul. Lite läsning blir det också - sedan är det dags för Harry! Bion börjar 21.00.

"Muffin, du ser platt ut! Muffin är en ål! Muffin är en ål!"
- Evil Batman när han såg Muffin nyss

What matters to me

Jag kom hem till två personer som hälsade på mig hur glatt som helst! Visserligen var det två hund-personer, men det är deras hälsningar jag värderar. =) Innan jag for hem var jag tvungen att diska. =( Jag hade inte diskat sedan i måndags för att jag hade hållt på med skolarbete och lagat mat resten av veckan. Det är allt jag har gjort i veckan. Jo, UNF-mötet också, men det får jag CAS för. ;) Det känns bra att nästa termin mestadels kommer att ägnas åt revision och vanligt skolarbete, inte IA:s och sådant.

Min interactive oral blev ca. 30 minuter lång... Det är inte så bra eftersom att efter 30 minuter har folket blivit less för en stund sedan. Men jag malde på och på, för att jag gör ofta sådant när jag pratar om någonting jag har passion för. Och propaganda och lurendrejeri är en del av det. Jag hatar att bli kontrollerad, manipulerad eller bara allmänt lurad. Och jag hatar alla reklamer och har försökt analysera dem i alla tider, för att de manipulerar oss. Det är därför jag är så glad att vi får lära oss om sådant här. Mycket roligare än fattigdom. Det där lät hemskt, men jag menade att jag inte är lika intresserad av det ena ämnet som av det andra. Ni förstår nog hur jag menar. =P

Nu ska jag göra lite skolarbete och så ska jag läsa Harry Potter 6. Imorgon blir det sjuan på bio!!! =D Och Ojjbojjns kyrkmarknad ska få kungligt besök av mig, den också. X)

Knäppt

Lillis, Lisa och Mikael kom hit idag och det har varit jätteroligt! Sedan kom även Bobo förbi en sväng, vilket var kul, det med. =) Jag har för det mesta varit social med dem, så jag har inte jobbat på min interactive oral förrän klockan 22.00 tills nu. Jag vet ju att de inte skulle bry sig, men jag valde själv att göra så och jag ångrar det inte ett endaste dugg! =)

Jag har varit vittne till att två personer kom och tog miniräknare från DP09:s klassrum. Jag stannade faktiskt till och kollade vad de gjorde, sedan när jag såg att de tog dem så började jag fundera på vad jag skulle göra. Men så skedde en sak som fick mig att tveka totalt. Han som tog dem gick till det andra lärarummet och sade att han lånade dem och att han skulle lämna tillbaka dem. "Jaha", tänkte jag. Jag tycker att de borde fråga IB-lärarna innan de tar, inte sina egna lärare och så trodde jag att han menade för en kort stund, typ för att kolla upp någonting. De var två stora faktorer till att jag inte gjorde något.

Hur pantad får man vara alltså?! Jag blir förbannad på mig själv, det är klart att han inte hade lov av sina lärare sedan innan, det var därför han okejade det med dem. Och jag borde ändå ha sagt dte till IB-lärarna, men det var så många faktorer som spelade in i det där att jag inte gjorde något mer åt saken. Jag blir arg på mig själv. Det var samma sak som den gången Sager hade lämnat kranen på i skolan och jag hörde hur den spolade på och på där jag satt i klassrummet, men jag gjorde ingenting åt det för att jag tänkte att Kattis satt och skalade potatis. Skalade potatis?! Vem får för sig något sådant? Jag tänker inte på bakgrunden så noga. Äh, jag skyller på att min hjärna passade in informationen i existerande scheman.

Jag tror även att det var där min miniräknare tog vägen, så inga fler miniräknare i klassrummet säger jag då bara! (Den har varit spårlöst försvunnen, jag trodde att det var jag som förlagt den, men så kom den plötsligt tillbaka till skåpet idag på något mystiskt sätt.)

Jag vill ha tacopaj...

Kom hem idag, slog på datorn och lyssnade på Guns 'n' Roses låt Patience. Och somnade. (Jag skyller halva delen på låten.) Jag vaknade abrupt av att min telefon ringer. En halvtimme senare tar jag tillbaka Harry Potter från stackars snälla Tobias som inte ens behövde fara in till stan eftersom att jag trots allt kunde komma in i UNF-lokalen, där jag hade glömt min CAS-mapp med film.

På tal om honom, så måste jag bara berätta att världens roligaste grej hände igår. Vi hade gjort tacopaj på mötet och en viss person som nämnts tidigare i bloggen, nämner inga namn, (he he he) tappade formen och pajen for på en stol och på golvet och glasskärvorna åkte som hockeypuckar över golvet. Jag skrattade i flera minuter och fick jätteont för att jag skrattade så mycket. Det roligaste var att det for mat på stolen. Hur fan lyckas man?! X'D

Det är på stolen! Jag tror jag dör...


Idag har jag bara arbetat med min Interactive. Imorgon kommer Lillis, Lisa och lilla Mikael! Jag längtar! =) Nu blir det svenska och disk som gäller... I a.f. svenska. =S Jag har sovmorgon imorgon. *Hysteriskt skratt* (Titeln, AL. Titeln! ;D)

Morsning korsning!

Fågel fenix

Så lättad jag känner mig. Jag behöver inte tänka på något och mina drömmar har talat för mig: Jag har det bra. Samtidigt är det sorgligt. Men på samma sätt som min värld färgades röd i somras har jag än en gång ryckts upp ur askan.

Pånyttfödd är jag nu stark tills nästa gång jag brinner. Jag försöker att inte förlita mig på andras hjälp, men det är en för stor del av den jag är. Så länge jag vet att jag har någon att älska kommer jag alltid att värdera mig själv genom dem. Eller? Det är det jag har försökt att slå mig fri från. Jag tar ingen skit, men den påverkar mig ändå. Och hamnar jag i skiten så tar jag mig inte upp själv. But when you rise from the ashes, that is when you will have the energy and motivation to move forwards, to develop. While you're strong.

Nu gick jag off topic. Lättad. Förvirringen släpper. Min hjärna binder mig inte längre. Jag är fri att känna.

Belastat psyke

Jaja. Jag ska inte sitta på bloggen något länge till. Jag ska ta itu med psykologin och Cedric alldeles strax. Jag hade tänkt läsa ut HP6 i veckan. =) Och läsa långt i Wuthering Heights. Med lång menar jag typ halvvägs. Psykologin är krisigast. Och tråkigast...

Jag undrar hur mycket sömn jag egentligen kommer att få och hur många morgonlektioner jag kommer att komma i tid till. =S Jag blir lite stressad efter klockan slagit tolv eftersom att jag vet att det blir allt svårare att kliva upp ju senare jag går och lägger mig. Egentligen behöver jag minst 8 timmars sömn, men jag är inte lika oförklarligt utmattad nu som jag var för en månad sedan, så jag kan leva på sju timmar utan att halvsova på lektionen och sova i två timmar när jag kommer hem.

Jag har en godispåse som jag funderar på att spara till lördag eller äta ur medan jag jobbar. Min tandläkare hade tyckt att det senare var en dålig idé, men om jag hade haft en psykolog hade nog den tyckt tvärtom, det hade varit bra för min psykiska hälsa. ^^ Vad tror ni jag gör? Ledtråd: Titeln på inlägget.

Patience

Sit here on the stairs
'Cause I'd rather be alone
If I can't have you right now, I'll wait dear
Sometimes, I get so tense
But I can't speed up the time
But you know, love, there's one more thing to consider
Said woman take it slow
Things will be just fine
You and I'll just use a little patience
Said sugar take the time
'Cause the lights are shining bright
You and I've got what it takes to make it

Jag är inte en tålmodig människa, förutom när det gäller kärlek. And murder... J/K

Slarvbäddat

Gårkvällen blev väldigt nice. Tråkade första halvan av dagen. Jag vet inte hur många gånger jag applicerade läppglans i brist på saker att göra... Ok, det var lite av en lögn. I brist på roliga saker att göra, menade jag. (Jag kommer inget längre i min IA i psykologi!) En av tvättmaskinerna bråkade lite med mig också. Jag tror att de är ute efter mig. Tobias trodde jag var rädd för dem, men icket! Till slut lyckades jag segra över den onda tvättmaskinen och kunde tvätta! Sedan blev det filmtittande och prat i god väns lag. =)

Jag tycker det är bra att Mona Sahlin avgår som partiledare. Inte för att jag själv har något emot henne, men jag vet att det finns många andra som ogillar henne och sossarna kan inte vinna så länge hon är partiledare. Egentligen skulle sossarna vunnit de två senaste valen om inte det hade blivit två block. Vi amerikaniseras helt enkelt. *Suck*

Jag har installerat skype på den här datorn nu. =) Nu ska jag göra skolarbete. Jag har varit hemskt lat i helgen. Det är förkastligt! Som man bäddar får man ligga.

Trevligheter

Igår var det ett år sedan jag startade min blogg. Det uttalandet påminner mig om ett av Psych-avsnitten jag såg igår:
Lassiter: You know, that is a brilliant theory, but what you've failed to take into account is that it's five degrees hotter today than this same day last year.
Shawn: Frogs can't swallow with their eyes open. It's true.
(pause)
Shawn: Oh, I'm sorry. I thought we were offering up useless pieces of information.
Jag älskar Psych. X)

Banditrock är den bästa radiokanalen någonsin. Jag är så less på Rix FM! På Banditrock kan man uppskatta alla låtar. Och de spelar inte Lady Gaga=De spelar inte Bad Romance=Jag behöver inte rusa till radion för att slå av den. Det om något är ju ett skäl för att gilla den kanalen. ;) Jag har aldrig hört hela Bad Romance, ty jag vill inte få den på hjärnan. Jag vet att det skulle vara slutet för min hjärna. J/K

Jag har då fått sällskap för dagen i a.f. Trevligt. Ikväll blir det att tvätta. Inte så trevligt... Jag ska installera Skype också så att jag kan komma ihåg vad jag hette där. Nä, jag kommer typ ihåg. Det lär gå bra. =)

Livet enligt Jesus

Så här tror jag att Jesus liv ser ut ur hans perspektiv...

Jag hade en dryg dag idag. For till arbetsförmedlingen idag. Tydligen räknas inte profet som arbete. Jag sade till dem att jag var snickare innan, men mina färdigheter var tydligen lite för uråldriga för deras smak.

Sen vidare till systemet för att köpa lite rödtjut. Hade inte leget med mig, då jag trots allt är över 2000 år gammal. Men killen i kassan lät mig inte köpa. Det är jobbigt att vara gjord av kakor och vin ibland, ingen tar en på allvar.

Nu nalkas julen. Skittrevligt... Fast nä. Det brukade vara skitsjysst - alla firade mig på födelsedagen, men nu gnatar alla om "julbestyr". För heliga spenatplättars skull, det är ju min födelsedag! Nu firar ingen mig längre. En liten ung*pip* ropade "Bajspackare!" efter mig idag. Bara för att jag gillar att bära klänning. Vad tusan, det luftar skönt! Han borde vara tacksam. Det är ju trots allt på grund av mig som han får presenter på min födelsedag!

När man kommer hem förväntas man att trolla fram mat också. Räcker det inte med att de äter mitt kött och dricker mitt blod i tid och otid?! Snikna dj*vlar...

Heliga spenatplättar!

Jag vill börja detta inlägg med att förklara att jag absolut inte tänker sluta IB! Det finns inte i mina tankar att göra det överhuvudtaget. Det kanske lät så på det förra inlägget, men icke sa Nicke. Höh höh höh hö. Det var meningen att härma Ted Mosby's naked lady-laughter där, men vet inte om det kom fram riktigt. XP

Ikväll var jag med i en tävling som heter Pumpen. Jag gillar att vara med i tävlingar, speciellt om man vinner. Visste ni att jag har varit med i Vi i femman och i Webbåttan (anordnat av Piteå Tidningen för Piteås åttondeklassare)? Det har jag. Grymt var det, man fick en del förmåner. Där var något ni kanske inte visste. ^^ Ni ba: Och som vi inte ville veta. Jag ba: Whatever! Sofia ba: *dyker upp från bakom ett hörn* Ska jag berätta vad som hände utanför Icaaa? Jesus ba: Du skall icke berätta om vad som hände utanför Ica!

Nu kanske det lät som att jag skröt, men det var inte meningen. Jag gör det aldrig om jag kan undvika det. "Tro inte för högt om dig själv, för f*n!" Så sade Jesus enligt Bibeln. Eller var det min tolkning...? Aja. Man ska vara ödmjuk, så man kan ju försöka. Jag säger inte att jag är det, men som sagt så försöker man. =)

Imorgon ska jag äta spenatplättar. Jesus är Guds son.

Fri

Jag vill inte gå IB mer. Jag är redo att gå vidare nu, nu, nu. Tack och adjö, jag är utled på allt. Jag vill låta den jag är skina fram och det gör den inte på IB. Jag har definitvt utvecklats enormt, men nu är det dags att utvecklas på sätt jag inte kan på Björknäs. Jag är färdig där känner jag.

Jag vill vara fri

Grymheten personifierad

Fan vad cool han är! Varför kan inte jag också vara som honom?

Fast nä.

Mögel

Varför är jag så rädd? Ingen annan är så rädd för det här som jag är. När jag tänker på det ryser jag. Igår stötte jag på problemet och fick svårt att andas, jag visste inte vad jag skulle göra. Paniken vällde upp inom mig. Jag var ensam, det fanns ingen att ropa på för att ta hand om problemet; bara jag och det ensamma. Det var en av de värsta grejerna jag har tvingat mig till att förmå mig att göra. Aldrig mer vill jag göra om det. Jag pratar naturligtvis om min fiende, en av mina allra största fobier - mögel!

Jag vågar seriöst inte riktigt öppna sopskåpsluckan än eftersom att jag slängde mögligt bröd i soporna igår. Jag tog till och med i brödet, så jag var tvungen att gå och tvätta mina händer som om jag hade världens värsta fall av tvångssyndrom nästan. Och jag såg till att rengöra allt det hade tagit i! Hur ska jag göra när jag bär ut soporna? Jag klarar inte av sådant om jag vet att det ät mögel däri. Hujedamig!

Människan förgör det den är rädd för. Jag kom inte ihåg vars jag har hört det ifrån, men jag tror att det var från en film. Det är sant. Jag är rädd för spindlar, därför dödar jag dem när jag ser dem. Jag är rädd för mögel, därför tvingar jag andra att ta bort det så fort som möjligt. Jag är rädd för strutsar, men jag skulle inte vilja döda dem om de inte kom emot mig. Om ens då... Söva dem är idealet. De har huggtänder, tro mig. Jag såg en på nära håll på Kolmården när de försökte äta upp mig. Min familj skrattade hånfullt åt saken. True story.

Varför är det inte söndag?

Det känns som om det är söndag. Faktum är att jag har inbillat mig hela dagen att det är söndag. Det känns härligt med en extra dags ledighet. Men varför är det inte söndag?

Mormor och morfar är inte här nu. Jag kommer att bo själv här ända tills jullovet börjar. Men gamla vanor sitter i; jag sitter och tittar på SVT. Jag såg det där nya "Ung & bortdkämd"-programmet medan jag satt vid datorn. Alltså shit vad de är inkompetenta för att vara så där gamla! Alla är typ 22-24 år gamla och bor hemma och låter föräldrarna ta hand om precis allt. Ja, förutom deras egna klädinköp så klart. Hö hö. Jag fattar inte hur man ens vill leva ett sådant liv. Men det är ju så de blivit uppfostrade. Jag har lust att fara dit och äga ut dem allihopa. Nu ser jag ett annat program om någonting annat (Well, duh! Jag märkte att jag skrivit det alldeles nyss. Våra vänners liv heter det förresten.) och klockan 22.00 är det Grotesco, så jag hade tänkt kolla in det en snabbis också. Och jo, förresten kollade jag på nyheterna innan dess.

Jag har fortfarande inte kommit på varför det inte är söndag... Det är ett mysterium.

Stockholmsbilder

Här är mitt plockepinn-spel som jag (Okej, Jakob) bad om att få inslaget. Det var min idé från början, men när jag tänkte balla ur klev Jakob in och det är jag tacksam för - kolla hur fint det blev! ^^


Här är en bild på Erica och Issa när vi fikar.


Här är pojkarna. Det var också på fiket. Jag tog ingen bättre bild på dem två tillsammans.


Jag har inte så många bilder för att jag var för upptagen med att ha roligt. Kanske om jag hade haft en vanlig kamera, så hade den kunnat bli en del av det roliga. Är lite svårt med en dålig mobilkamera. Jag har lärt mig den hårda vägen att inte uppleva något genom en kamera. Inget dåligt mot kameror, de är väldigt bra och jag vill ha en, men om det går överstyr så kan man missa allt i sitt försök att minnas allt.

Leva livet

Jag är inte död! Nej, nej, bli inte besvikna nu. Att jag inte har bloggat är lite ovanligt, men inget märkvärdigt!

Stockholm var awesome! Ni får en redogörelse dag för dag:

Söndag 31/10
Erica och jag klev på tåget till Älvsbyn. Först tjockade jag upp mig genom att äta två baguetter, sedan ångrade jag mig. Jag fortsatte att tjocka upp mig med godis och spenderade hela tiden med att sjunga, vara högljudd och flamsa på andra sätt ända tills vi kom till Umeå och folk invaderade våra kupéer.

Måndag 1/11
Vi kommer fram till Stockholm och far till Sundbyberg, där vi ska bo. Sedan for vi ut på stan och hörde vad tremänningarna gjorde. Vi träffade pojkarna den dagen. De visade oss en masssa ställen. Det var roligt. =)

Tisdag 2/11
Vi shoppade lite mer, sedan träffade vi Issa och hade trevligt. Sedan for vi hem och var tråkiga.

Onsdag 3/11
Var ännu mer med pojkarna och hade ännu mer roligt!

Torsdag 4/11
Vi shoppade den här dagen. På kvällen öppnade jag min present och så spelade vi plockepinn. (Ni får en förklaring i nästa inlägg då jag lägger upp bilderna också.) Det blev en tidig kväll eftersom att vi var sååå trötta.

Fredag 5/11
Vi fikade med tremänningarna. Det var jätteroligt. Fika i kombination med sjyssta personer = Pure awesomeness! Efter det for vi ut en stund och sedan for vi hem till tremänningarna. Jag blev förtjust i deras hem, det var så himla fint! Jag tror även att vi blev medlemmar i Amnesty denna dag. När han som pratade med oss hörde att vi var från Norrbotten sade han: "Jaha, det var därför ni stannade så länge." Stockholmarna är så vana vid sådana att de ignorerar dem för det mesta, även om de pratar med en. Annars brukar jag gå runt och se till att inte få ögonkontakt med dem.

Lördag 6/11
Vår sista dag i Sthlm; söndag var dagen för vår hemresa. Vi klättrade uppför Hammarbybacken. Det var nice. Det är någonting ni borde göra om ni är där. Vi for till Nacka forum också, vilket var skitkul, det med. Sedan for vi hem till tremänningarna. Vi såg Harry Potter 4, vilket betyder att jag har sett den 15 gånger nu... Sedan råkade jag somna i en av deras sängar tills klockan var mycket, sedan råkade jag somna om tills klockan var ännu mer, sedan kollade vi på Sagan om de bannlysta tills klockan var för mycket. Så de var så snälla och sade att vi fick sova över. Det var verkligen rart av dem.

Söndag 7/11
Tremänningarna följde med oss längre än förut, men innan dess gick vi upp till Katarinahissen. Sedan kom vi hem till pappa och drog vid fyra igen. Sedan klev vi på tåget och hade ingen chans till skojeri efter det, men jag fick nog ut det mesta på centralstationen. Stackars närsittande människor... Jag hittade en Kalle Ankas pocket med massor av Stål-Kalle-berättelser. Skitcoolt, så jag köpt den.

Det var höst i Stockholm, inte vinter. Det var som att färdas bakåt i tiden litegrand, men bara någon månad så där. Nu slipper de i a.f. mig och mina sånger. Jag upptäckte att jag måste öva upp mig på mina julsånger. Det var hemskt att märka hur mycket man tappat på bara två år. Nästa inlägg blir mera skoj och mindre bla bla bla.

Slutsatsen av detta är: Jag är inte död - jag har levt livet!