söndag 31 maj 2015

It's been waiting for you

Nu har jag äntligen köpt Taylor Swifts senaste album! Jag hade bestämt mig för att åtminstone göra det innan sommaren så jag slog till idag! Jag ville lyssna på en låt av Taylor och bestämde mig för att nu äntligen köpa skivan så att jag kunde lyssna på den och alla andra när jag vill utan att behöva lyssna på någon eller live-version på youtube eller olagligt. Jag vill ju betala för musiken men det är mycket lättare när allt är samlat på ett och samma ställe, vilket är varför jag föredrar Spotify. Jag förstår att Taylor vill ha mer pengar för att hon inte tycker att artister blir betalda så mycket. Men saken är den att om Spotify hade vikt sig hade det bara hjälpt Taylor och artister som är lika stora som henne. Därmed hade det antagligen gått ut över de som är små, som Spotify kanske inte vill så högt då för att de inte genererar lika många lyssningar. Även om det inte går ut över dem så kvarstår ändå det faktum att Taylor och liknande redan har massor med pengar och klarar sig mer än väl. Det är i så fall vi, folket, som skulle bli lidande utav ökade taxor eller ännu mer reklam för att täcka kostnaderna. Jag tycker att det viktigaste är att artisterna kan leva på musiken, vilket de stora artisterna kan med råge. Det hade varit en grej om hon protesterat å de små artisternas vägnar för någonting - hon har trots allt en stor röst. Men jag vet inte om det verkligen skulle bli så.

Jag ser det ur diktarens synvinkel. Du måste vara djävligt lyckosam för att kunna leva på din lyrik. Inte ens Tomas Tranströmer kunde det i sina mest verksamma dagar. Det är synd och är det något kommersiellt, såsom Taylors musik till exempel, då tycker jag verkligen att hon ska kunna leva på den och må gott. Men hon hade ju inte dåligt med pengar innan och det kommer, som sagt, inte hjälpa de små artisterna i sådana fall. Jag tror inte att Taylor är girig; jag tror att hon genuint tror att hon kommer kunna göra en förändring för nya, lovande artister.

Nä, nu svävade jag bort från det jag verkligen skulle säga! Jag är ägare till 1989, deluxe-versionen. Jag har längtat!

torsdag 28 maj 2015

I'm feeling 23

Nu har jag hunnit fylla 23! Det är roligt att fylla år för då får jag presenter och alla måste vara snälla mot mig! :) Däremot är 23 en icke-ålder. Har ni någonsin hört talas om någon som är 23? Det är ett sådant udda tal, mittemellan 20 och 25. Det känns som en konstig siffra. Aja, nu får jag komma in på den skumma krogen bakom Scandic Malmen i alla fall... Jag får helt enkelt ta och revolutionera denna ålder själv.

På min födelsedag var jag ensam under förmiddagen, sedan åt jag och Gustaf tårta och öppnade paket. Efter det åkte vi in till stan och tänkte gå på museum, men de lever inte i den moderna världen och hade alltså stängt. Vi åkte till Gothia Towers istället. Där åt vi en räkmacka och drack en drink. Efteråt gick vi till Espresso house och drack frapino/kaffe. Mina planer hade ju ändå gått i stöpet, så där satt jag alldeles finklädd på Espresso House och drack frapino. Vi hade tänkt äta på en restaurang i stan, men vi åt middag på gamla hederliga Porten istället.

Kvällen innan min födelsedag sjöng jag på Taylor Swifts 22. Jag ville bara sjunga den som 22-åring en sista gång. När jag sjung skulle jag snurra runt och då tappade jag balansen och föll framstupa i sängen istället. Det är typiskt mig.

måndag 18 maj 2015

Granskning

Innan jag kunde se en video på youtube var jag tvungen att genomlida en reklam. Ack och ve, det var värre än jag trodde. För vem var det inte som stod bakom reklamen om inte internaliserad misogynism och patriarkatet hand i hand?! Öppningsfrasen i Brauns reklam för deras nya silk epil löd som följer: "Stop short hairs from controlling your look." Då jag läst alla feministbloggar på sistone tolkade min hjärna det genast som "Ja, man ska göra som man vill och har man hunnit få lite stubb så ska man inte känna sig hindrad att klä sig på ett visst sätt bara för den småsaken." Jag rakar mig under armarna, men har just nu lite längre stubb och så har jag ett linne på mig. Ingen bryr sig, däri mig inkluderad. Men snabbt insåg jag att jag inte var i en trygghetszon och att avsändaren styrdes utav försäljningssiffror. Jag förstår om man inte vill raka sig och jag förstår om man inte vill ha "långt" hår heller, vi styrs ju av kultur, skönhetsnormer och uppfostran. Men att uppmuntra kvinnor att noja sig över "short hairs", det vill säga över lite stubb, och aktivt vilja få oss att tänka att vi inte kan gå ut i shorts eller kort klänning på grund av det är ju bara upprörande!

Nästa del av reklamen är att kvinnans ben blir kontrollerade med en laser! De blir alltså granskade för att se till och kontrollera att kvinnan inte ska ha något stubb. Fint sätt att subtilt påminna kvinnor om att det är tänkt att vi ska bli granskade och godkända eller - ve och fasa - underkända av vår omgivning. Denna kvinna har till och med slätrakade ben, men det duger inte åt maskinen, som säger stopp. Hon avvisas tydligen för att hon inte har nog lena ben. Istället får hon då använda silk epil-maskinen som gör att hennes ben ser ut som de gör i photoshop när "smooth"-inställningen är på. Det vill säga, huden ser verkligen restuscherad ut. Nu duger hon åt maskinen, som tillåter henne att välja ut de kläder hon ville ha.

Budskapet i denna 20 sekunder långa reklam är enkel: Kvinna, du blir granskad utav din omgivning. Du ska inte bara ha rakade ben utan de måste vara helt och hållet lena och mjuka dessutom. Inte förrän du uppnått detta nästan helt ouppnåeliga resultat tillåts du att gå ut i din valda utstyrsel. (Ja, om du passar in i den övriga skönhetsnormen också så klart, men det behöver vi inte säga något om; det kan du se på skådisen vi har hyrt in).

På ynka 20 sekunder hann Braun spy ut en hel del kvinnofientlighet. Kom väl ihåg att jag inte tycker att rakning i sig är fel, jag tycker inte att man bör säga åt kvinnor vad de ska och inte ska göra. Men det är ju just det denna reklam gör. Den säger åt kvinnor att vi måste uppnå detta ideal på grund av hoten som finns om vi inte gör det, det vill säga granskningen och avvisningen. Den använder sig utav farlig retorik och bild som man måste vara både medveten om och förhålla sig kritisk till. Jag säger "Stop commercials from controlling your look!"

söndag 17 maj 2015

RIP min jacka

Jag sökte igenom förrådet idag för tredje gången, men hittade fortfarande inte min sommarjacka. Jag har nu i princip helt och hållet gett upp hoppet om att återfinna den. Jag pratade om att skaffa en ny för ett tag sedan, men jag hade inte gett upp hoppet helt då. Det har jag väl inte än heller egentligen. Jag ska fortsätta leta fast jag inte riktigt har någonstans att leta... Jag tyckte det var kul att Hanna i Pretty little liars har en likadan och gissa om hon inte hade på sig den i avsnittet vi såg igår! Då blev jag ju så klart ännu mer sugen på att hitta igen den. Men men, tills vidare får jag väl ha min bylsiga vårjacka eller mina ofina huvtröjor. Jag får väl hoppas på sådan värme att jag inte behöver någon jacka alls.

Min jacka

lördag 16 maj 2015

Tvättvett

Alltså, mina grannar är så äckliga! Jag är van vid att de inte städar efter sig i tvättstugan och att det kan se ut som skit där nere, men idag var det värre än vanligt. När jag kom ned kunde jag knappt tro hur smutsigt det var. Klädvagnarna stod mitt i rummet istället för under bordet, på bordet låg en strumpa med en massa smuts runt, tvättbrädan hade någon använt som underlag för att spraya något med en svart färg, ett tomt tvättmedelspaket låg på ena tvättmaskinen, dammet yrde på golvet, filtret från torktumlaren var inte rensat, det var vatten på golvet och det låg ett blött brunt papper under diskhon. Vanligtvis brukar folk ha struntat i att torka maskinerna och sopa golvet (+vaska även när de spillt saker på golvet). Alltså, jag trodde aldrig att jag skulle bli en sådan som klagade på de som inte städar efter sig. Men nu har jag fan fått nog! De har gjort mig sådan. De verkar ju tro att det är lokalvårdarens jobb att städa upp därinne, men det är det inte! Den ska bara byta soppåsen. Den kommer bara en gång i veckan och vi hinner använda tvättstugan 1-3 gånger per dag. Det är ju inte hållbart, det fattar ju vem som helst. Eller så tror de att det är mitt jobb, för det verkar ju bara vara jag som städar efter mig och eftersom att det bara är jag som gör det måste jag städa mycket grundligare än om alla bara kunde göra sitt. Varje gång. Nu har jag fått ur mig min frustration över att behöva städa tvättstugan 2 gånger idag. Adjö!

tisdag 12 maj 2015

Shake it off

Alltså Taylor *hjärtemoji*

Alltså idag var det en som försökte förminska mina känslor och därigenom framhäva sina, men jag sade inget för då hade det verkat som att jag ville göra det till en tävling när jag egentligen bara ville påpeka vad doucheigt det var att göra så. Men så hände en fin sak och jag började genast tänka på Shake it off. Det är som jag sagt: Taylor har de rätta orden för allt.

taylor swift animated GIF

söndag 10 maj 2015

Detalj

För några dagar sedan såg jag en svart katt som satt bredvid trappen ned mot nya Lindholmen. Den tuggade friskt på några långa grässtrån och ägnade mig inte ens en blick. Jag stannade upp och tittade på den och då ägnade den mig en kort blick innan den återgick till grästoppsätandet.

Det var bara en liten historia jag ville dela med mig av. Ofta tar man bilder för att längre kunna njuta av något man tycker är märkvärdigt. Denna gång var det dock så att jag var rädd att kameran hade kunnat göra att ögonblicket försvann; att katten skulle gå sin väg, trött på människan som bara stod och glodde med någon konstig apparat (mobilen) framför sig. Så jag tittade i de få sekunder jag räknade med att den skulle tycka var godtagbart innan jag fortsatte gå. Kameran är ofta användbar och ger möjlighet till att dela med sig av det man ser med sina egna ögon. Fatta mig inte fel, jag är inget fan av att titta genom kameran. Jag är mer sådan att jag tittar och sedan tar upp kameran för att återge det jag sett. Men i en värld där i alla fall jag allt mer delar med mig av det jag ser, har jag funnit att det finns vissa saker som jag helt enkelt vill hålla för mig själv.

lördag 9 maj 2015

Boktok

Återigen har jag hunnit springa på biblioteket. Egentligen skulle jag följa med Gustaf då han skulle låna Röda rummet, men då fick jag syn på Not That Kind of Girl av Lena Dunham, så efter vi suttit ett tag på bibblo och läst bestämde jag mig för att låna den också. Jag läser just nu A Clockwork Orange av Anthony Burgess samtidigt som Dunhams bok. Jag har bara hunnit läsa ett kapitel ur A Clockwork Orange och jag tänker inte fortsätta förrän jag lärt mig glosorna som hör till. Två och en halv sidor fyllda med dubbla rader utav glosor i liten text. Tydligen inspirerades Burgess utav ryska ord när han skrev slangspråket i boken och han använder sig av dem frekvent. Man är inte man utan veck, mun är råtta, sak heter vestch och så vidare. Jag hinner ju lära mig de mest frekventa orden utantill, men det är så jobbigt att behöva slå upp så fort det kommer ett nytt ord eller ett man glömt. Då är det mycket enklare att bara lära sig glosorna så kan man sträckläsa boken när man har dem färskt i minnet. Jag brukar inte ta så lång tid på mig att lära mig nya ord, så det kommer nog att gå bra. Annars får jag helt enkelt fortsätta göra som jag gjort om jag inte skulle idas plugga in dem.

Några böcker jag skulle vilja läsa är fortsättningen på Liftarens guide till galaxen. Jag har hela samlingen i en box (förutom Eoin Colfers tillägg) men de råkar just nu befinna sig i vår kära huvudstad. Jag ska åka till Stockholm någon gång innan jag åker upp till Sikfors för att hämta de böckerna, mina älskade roller blades och mina verk från skrivarlinjen som finns i en anteckningsbok felaktigt placerad längst ned bland böckerna antagligen. Jag hade velat hinna ut till Ljusterö också men det lär nog inte gå. Jag har inte fått schema inför sommaren ännu så jag har ingen aning om när jag ska börja. Jag måste ju ändå till Sikfors rätt tidigt så att jag kan göra uppkörningen kring början av juli. Det finns en del ovisshet kring allt detta fortfarande. På tal om ovisshet trodde jag att någonting hade gått snett med den juridiska översiktskursen, för mina poäng var inte registrerade på Antagning. Det visade sig dock att jag skulle meddela till läraren när jag gjort ett av de obligatoriska momenten, vilket jag ju helt hade missat och gick omkring och trodde att det skedde automatiskt via lärplattformen. Men läraren redde ut det och jag kunde pusta ut. Jag hade dock panik i goda 30 minuter och lite smått ångest i typ ett dygn innan jag fick reda på hur det låg till.

Jag räknar verkligen ned dagarna till 1. min födelsedag (även lite p.g.a. csn ;) ) och 2. tills jag får åka upp till Sikfors! Jag dör av längtan efter en skogspromenad där. Men jag ska försöka göra det bästa av min tid här innan jag åker (även om den kommer vara förpestad av tentor). Men nu måste jag ta farväl av er denna lördag. Adieu!

fredag 8 maj 2015

Ytliga problem

Jag måste köpa solskyddsfaktor nu innan sommaren drar igång på allvar. Det värsta är att nu när jag äter andra kuren roa är min hud inte som vanligt! Senaste gången åt jag den under vinterhalvåret och slutade strax innan sommaren, vilket innebar att jag inte hade några problem utöver det vanliga med huden just under denna varma årstid. Då jag har den typiskt skandinaviska hudtypen har jag ofta bränt mig under solen, men det har antingen försvunnit genom flagning eller att jag blivit brun på de ställena. Det har inte alltid sett fint ut med ett brunt dekolletage och vit kropp i övrigt (seriöst, tänk på området nyckelbenen när du går ut i starkt solljus om du har hudtyp 1 eller 2!). Men nu var det över två veckor sedan som jag brände armarna i solen och jag är fortfarande röd och lite öm! Det är inte normalt för mig att vara röd så pass länge. Jag vill att det ska försvinna så jag inte måste ha långärmat resten av sommaren. Det var ju i April jag satt i solen så jag tänkte inte på att solen kunde vara stark. Dumt, för jag missar aldrig solskyddsfaktor med flit annars!

Förhoppningsvis kommer rodnaden gå över. Jag ska bara ta på mig min solskyddsfaktor, det är ju faktiskt inte så svårt. Jag är egentligen mest bedrövad över att jag måste ta roan igen. Det är en av de värsta sakerna som hänt mig. Det var en grej när man var tonåring, men som vuxen känns det bara hemskt och pinsamt. Det är ju absolut inte lika mycket som det var förut, så på så sätt är det ju inte så farligt ens. Men jag hade glömt hur extremt jobbigt det var med uppblossandet och att det känns som att man inte kommer att bli bättre. Jag hade också glömt hur jobbigt det var att vara beroende av läppbalsam, hur sminket bara lägger sig som fläckar över huden för att den är så torr (har BB-cream så det är inte så farligt som med foundation i alla fall) och hur desperat ogärna jag skulle vilja gå utan min BB-cream p.g.a. de blemmor som finns där. Denna gång har jag dessutom ännu fler problem: jag kan inte ens ha mitt röda läppstift - som jag har jätteofta annars! - och mina ögon är jättetorra. Med mera, med mera.

Nu har jag klagat färdigt - tackar och bockar. Det känns bra att få ha klagat lite på mina små problem med denna medicin, som jag är otroligt tacksam över! Jag behöver inte ens använda torrschampo men jag tvättar ändå håret lika frekvent som innan. Men det är väl som de säger; delad sorg är hälften sorg!

tisdag 5 maj 2015

Shoppingdag

Idag har jag letat i butikerna efter en jacka, men jag gick bet på det. Jag hittade ingen jacka men istället hittade jag en jättesnygg bikini på Åhléns! Jag bestämde mig för att köpa den istället för en jacka och gå omkring med min vårjacka ett tag till, om jag nu inte mirakulöst skulle hitta någon av mina sommarjackor! :) Vårjackan är trots allt inte så farlig! Jag får prioritera lite helt enkelt. :P

Så här ser bikinin ut. Jag älskar mönstret. :)























Här är Gustaf i fikapausen. Jag gillar att ta bilder när han inte är förberedd på det. ;)


















Fikat var väldigt gott! Citron- och marängpaj med vispgrädde och hallon till. Och så en chai latte i muggen. Jag tycker inte att någon gör lika god chai latte som espresso house, men den var god ändå!

måndag 4 maj 2015

Ur valborgs aska stiger första maj

Nu har valborg och första maj förflutit. Vi tänkte se en majbrasa på valborgsmässoafton, men Chalmerscortègen var försenad med en timme så vi hann inte. Det var ju inte hela världen, för vi fick ta del av en Göteborgstradition och det kändes lite mer spännande. På första maj lyssnade vi på Margot Wallström som höll tal. Inget över det vanliga riktigt, men bra innehåll ändå. På onsdag ska vi lyssna på finansministern tala på Handels. Det ska bli intressant! Jag har faktiskt ännu inte gått med i partiet och mitt medlemskap i SSU gick ut för några år sedan nu, så det är väl dags att jag gör det. Jag har alltid känt tillhörighet till partiet ändå, men jag kan tänka mig att vara medlem i andra partier samtidigt. Jag gillar att flera röster kan göra sig hörda, som kanske tar upp intressanta frågor någon annan kanske inte fokuserar så mycket på. Som Fi till exempel, de driver frågor kring mänskliga rättigheter längre än andra men kanske inte i övrigt tilltalar mig såpass att jag röstar på dem.

Nu ska jag väl gå och lägga mig. Gustaf sover redan för han ska upp tidigt. Själv måste jag köpa en ny sommarjacka imorgon för min gamla är spårlöst försvunnen, precis som min jeansjacka och ett par höst/vinterskor. Mysko! Apropå att sova hade jag en speciell dröm i natt. Jag vaknade från den alldeles av mig själv helt enkelt för att drömmen var färdig. Man blir på så gott humör då, tycker jag. Den handlade om att jag gick i skogen med hundarna i Sikfors och det var snö ute, men den höll på att smälta. Jag gick mot Richards hus och då var det helt plötsligt vår! Jag gick in i huset och hela familjen var där. Jag höll i Alvin och såg ut genom fönstret på övervåningen att Theodor och Emilia lekte ute på gården. Jag gick sedan in i det som nu är Theos rum och där satt alla och väntade på att få äta tårta, då det nämligen var Lisas födelsedag (fel årstid, men det var ju en dröm!) Erica hade gjort en marsinpantårta med många rosor på åt Lisa, men det fanns även en liten hjärtformad tårta åt mig och Gustaf för att vi hade förlovat oss. Och så satt vi alla där och åt jättegod tårta och det var bara en perfekt dag med hundpromenad och så kalas med alla i familjen efteråt. Det var då jag vaknade. Nu tycker jag det är dags att åka hem men vårterminen är ju en månad längre, så det får bli om ungefär en månad till!