Snart

För varje låt Lana Del Rey släpper från sitt nya album, desto mer längtar jag till hennes nya skiva. Låtarna som släppts är lite tama, även om jag ju älskar texten till Shades of cool. De är bra, men inte lika bra som många av hennes tidigare. Man måste ju inte gilla alla låtar. Jag har höga förhoppningar på hennes nya skiva, Ultraviolence. Jag längtar!

Födelsedagen

Nu är jag alltså 22 år och kan sjunga med i Taylor Swifts låt med ännu större entusiasm. På min födelsedag sjöng Gustaf för mig på morgonen och sedan hämtade han tårtan på Brogyllen. Vi fikade, röstade och åkte in till stan där vi vandrade omkring en massa + åkte spårvagn för att hitta ett ställe med goda mackor. Till slut blev det ändå det första stället vi kollade in. Hehe. Hade det varit Stockholm hade det varit enklare att välja, men det är ju på det här sättet man lär sig en stad! ;) Vi åkte hem ett tag efter det och tog det lugnt och sedan åkte vi båt på älven och när det var dags klev vi av vid Rosenlund för att gå längs Linnégatan upp mot Doktor Glas. De hade plockat bort den jättegoda västkuströran från menyn, så vi skippade förrätten för det enda som fanns kvar att välja på var råbiff, ost och annat som inte är mina favoriter. Varmrätten var jättegod och efterrätten likaså. Vi hade jättekul. Efter vi varit där åkte vi hem och tog det lugnt. Jag trodde att Gustafs present enbart var att bjuda mig på middag, men han hade en överraskningspresent åt mig på kvällen! Jag blev jätteglad för jag gillar överraskningar, och så är det ju alltid kul med presenter. Jag hade en bra dag med värme, sol, presenter och, det bästa av allt, Gustaf.

Mina hundar

Just nu saknar jag Muffin, Cookie och Harry jättemycket.
Cookie ser ut som ett helgon för det lyser om henne. Hehe.

22

Vinnare

Om 1½ timme fyller jag 22 år. Jag ska rösta, öppna presenter och äta jordgubbstårta. Mer än så är inte fastspikat eftersom att jag inte är säker på om Gustaf planerat något. Jag längtar! Den bästa dagen på året är imorgon ju!

Idag har jag inhandlat välbehövda sommarskor. Jag köpte ett rabatthäfte där intäkterna gick till Cancerfonden, så jag har redan sparat in nästan hela summan jag betalade bara på att köpa skorna vid Backaplan istället för stan. Det som övertygade mig att köpa häftet var att det ar för ett bra syfte och för att jag insåg att jag skulle tjäna på att köpa det. Win-win situation. =) Nu äter vi jordgubbar och Gustaf ser på fotboll en stund, så jag passar på att uppdatera bloggen lite.

Jag läser The Great Gatsby nu ju, och trots att jag bara läst två kapitel ännu så är den helt underbar. Men det kan ju förändras i och för sig. Jag tycker bara att karaktärerna är så himla färgstarka och att språket är fint, passande och alltid en fullträff! Med det menar jag att författaren är bra på att uttrycka sig, utan att behöva göra utläggningar. Bra böcker gör mig glad.

The mayfly who overstayed it's welcome

Det var inget trevligt. Det var en ångestfylld grop i magen och oändlig tvekan fast jag egentligen tagit beslutet. Det var en rädsla som skulle kunnat hålla mig vaken om nätterna om det inte vore så otroligt spännande och livsbejakande. Jag skulle skina, leva, gråta, dö, återuppstå, det var så det var tänkt. Men planer dör och känslor med. Ord suddas enkelt ut, gammal lyrik som ligger och skräpar i garderoben är det enda som finns kvar. Och jag insåg att jag var dagsländan som stannat längre än vad som var välkommet.

A satanic deed

Den här har jag sett ett flertal gånger på internet men jag bara känner att den är så passande, eftersom att det var när de började stoppa bokstäver i matte som jag slutade vara en av de bästa i klassen på det och blev en av de sämsta istället. Helt plötsligt var huvudräkning irrelevant.

Känn ingen sorg för mig Göteborg

Jag skulle kunna skriva om den fantastiska solen som skinit, men när jag kom hem överskuggades det när jag upptäckte att jag hade fått soleksem. Jag tror det är det i alla fall; det var vad jag diagnostiserade mig med sedan jag googlade om det. Och, som alla vet, det innebär att jag ligger på vårdcentralsnivå i kompetens. Jag har aldrig haft det förut. Varför får man alltid en massa konstiga åkommor när man blir vuxen. Jag är för fan bara 21! Ok, 22.

I övrigt har min dag varit bra. Jag funderar på att gå ned till älvstranden och läsa The Great Gatsby, men jag är osäker på vilket val av kläder som är det bästa. Det har varit jättevarmt idag, men jag måste samtidigt täcka mig så eksemen (eller vad det nu är) försvinner. Kanske jag bara borde stanna inomhus... =(

Jag har provat frozen yoghurt som man får plocka en massa godis, frukt, bär, såser och dylikt till, och som man sedan väger och betalar för ett visst kilopris. Det var okej - men inte värt 68 kronor! Vissa som jag går psykologi med tycker att det där är värsta grejen, men det är det ju inte! Visst är det gott, men det är inte ens så speciellt. Jaha, glass och lite godis typ. Jag äter hellre jordgubbar med lite glass till hemma, eller äter en helt vanlig mjukglass på stan. Förresten tycker alla här att det är så "nytt", men det har ju funnits i Gallerian i Stockholm skitlänge. Men det är väl relativt nytt, antar jag.

Jag har alltså haft en bra dag! För även om min dagsutvärdering hittills varit lite negativ så är det mest för att jag vill bjuda på the dirt, så att säga. Men jag hade en underbar tid i solen, tog en lunchpromenad med Axel, träffade Gustaf en stund efter skolan, åt glass i den skinande solen, åkte båt hem och fick prova något helt nytt som jag varit nyfiken på länge! En bra dag alltså, solkrämpor till trots. =)

P.S. Jag är en äkta Göteborgare nu, märkte ni ordvitsen i första meningen? ;) D.S.

Solsting

Jag gick till provlokalen idag i en kort sommarklänning som passade vädret perfekt. Jag fick hålla i klänningskjolen hela tiden när jag kom ned mot vattnet och jag tänkte något i banorna om hur typiskt det var, men att det ändå skulle vara okej. Det var det inte. Jag hade ett ärende till biblioteket efteråt och jag fick hålla i kjolen hela tiden från det att jag klev ut ur provlokalen för att det blåste så mycket. Så, nu har alltså halva Göteborg sett mina underkläder. Varsågod Göteborg, den bjuder jag på!

Vädret var så fint idag och vindarna som blåste var nästan lika heta som luften förutom nere vid Älvstranden. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta, men jag är så glad att jag bor vid Norra Älvstranden där de blåser vindar från havet. Det var nog den enda svalkan i Göteborg idag. Jag satte mig med The Great Gatsby nere vid vattnet. Det var någon gubbe som typ försökte impa på mig, tror jag. Han satte sig vid kanten, en bit framför mig och en stund senare när jag kollar upp från min bok har han tagit av sig tröjan. I och för sig fullt förståeligt p.g.a. värmen, men sedan gick han alldeles strax efter att jag gick. Han var ju harmlös, men sådant är ju alltid omysigt. Men som tur var kunde jag sätta boken rak framför näsan på mig så jag slapp se så mycket av honom, hehe.

Ikväll ska vi äta jordgubbar, som vanligt. Vi har visst råkat dubbelköpa, för vi har handlat vid separata tillfällen idag. Jag sade det inte till Gustaf för då kan jag äta upp de jag köpte själv! ;) Jag skojade bara. Nu blir det dock lasagne först! Maten är klar.

Bara som det är

Lyckan. En av de första dagarna på skrivarlinjen, Gud, det var så länge sedan. Jag klev av blåa vid Fridhemsplan. En orange skylt som hänvisade folk från blå till gröna linjen från och med den 22 September. Varje dag skulle jag se den där skylten. 22 September, ville jag säga.

Vi stod på centralen och skulle åka norrut från spår fyra. Det är alltid spår fyra. Du förklarade det för mig, och jag borde ha vetat att det alltid var spår fyra.

Det är inte mer än så.

Byxlös

Ett, två, tre, fyra. Alla byxor äro dyra.
Den som inga byxor har, den får gå med rumpan bar.

Så det är alltså lika bra att jag köper alla fina grejer jag såg på NK idag! Förutom att jag inte har så mycket pengar. Men jag kan köpa en grej och önska mig en annan i födelsedagspresent! Men det är ju tre grejer jag vill ha... Jag vill ju inte gå med rumpan bar... ;) Nädå, får jag bara de två grejerna jag vill ha allra mest så bryr jag mig inte så mycket om den tredje! Men denna övertalningsteknik var bra, den ska jag använda fler gånger på mig själv! Bara jag inte slutar som i kejsarens nya kläder, det vore ironiskt.

Går på

Uppgift efter uppgift blir avklarad; det känns som att jag är en häcklöpare. Men nu kommer de stora hindren - tentorna. Jag har 6 prov och en uppsats, varav alla ligger ungefär kring samma datum. Jag satsar på att klara allt förutom språkvetenskapen, den får bära eller brista.

Jag skulle egentligen vara nere och kolla på en segeltävling mellan Handels och Chalmers, men Gustaf blev försenad... Jag går nog ner själv. Jag ska ändå lämna tillbaka en bok på bibblo. Han kommer när han kommer.

- Why are pirates called pirates?

- Because they arrr!

(Apropå ingenting. Ärligt stulen från Miranda, en komediserie på SVT. Skämtet är väl allmänt, men ville inte vara en hederslös tjuv. ;) )

Dumma, dumma

Dumma Göteborg. Göteborg dör på söndagar, bara Nordstan och några få butiker utanför har öppet typ. Detta resulterar i att jag inte kan äta middag ute på min födelsedag. I alla fall inte på den restaurangen jag ville. Tack efterblivna Göteborg, som lever på en tid då söndagsöppet faktiskt var ett ord. Sådana här gånger förstår jag hur "lyxigt" man hade det i Stockholm. Eller alla andra städer som inte bestämt sig för att brinna upp likt en fenix när söndagen är kommen! Hade jag fyllt på en måndag hade jag antagligen aldrig haft detta problem, då jag inte planerar på att bo här i sju år.

Nu har jag fått klaga av mig på bloggen. Jag blev bara så besviken eftersom att jag älskar mina födelsedagar och vill att allt ska vara perfekt då. Men jag får ju vara med Gustaf, så det blir väl bra i alla fall!

Det som funkar, funkar

Sommarvärmen har återigen svept in över Göteborg. Jag sitter för tillfället inne, men ska snart gå ut. Jag vill ju inte missa en chans att bleka håret i solen. ;) Jag hoppas solen håller i sig, i synnerhet till min födelsedag. Jag är dock inte så hoppfull angående det. En present Gustaf hade skickat efter med posten har tydligen blivit borttappat av dem. Så kan det gå. Jag vet vilken restaurang jag vill gå till på min födelsedag nu. Den heter Miss Sophie och ligger på Avenyn. Jag hoppas att den är bra!

Jag har kommit på ett sätt att få mina bilder från mobilen till datorn. Det har blivit något konstigt med överföringen, så nu får jag maila bilderna istället. Lite omständligt, men det går bra.

Smakprov från fotoalbumet:

Cookie och Harry busar

Nu ska jag gå och gå och gå, men aldrig komma till dörren.

Nostalgikern

När jag hör låten I'm Still Here av Goo Goo Dolls tänker jag inte på Skattkammarplaneten, som låten faktisk är skriven för. Jag tänker på Alex Rider, mest för att det fanns en video på youtube med bilder ur Stormbreaker till just den låten. Men Alex Rider då? De böckerna får mig att tänka på sommaren 2006. Det bra och det dåliga. Det verkade vara evig sol den sommaren och jag sysselsatte mig med att läsa Alex Rider, dricka RC Cola och ta oändligt många promenader ute i skogen. Sådant som jag gillar att göra idag också alltså, fast nu föredrar jag andras sällskap främst. Men tänk så svårt allting var den sommaren och ändå kunde jag lyckligt sjunka ned i världen av Alex Rider och vara en agent vid hans sida. Jag vågar inte läsa om de böckerna för jag är rädd att jag inte kommer se dem genom en fjortonårings ögon längre, utan döma ut översättningen, resonemangen och dialogen genom den vuxnes grumliga lins. Men när jag läste Hungerspelen upplevde jag inget sådant. Jag försökte läsa om en barnbok som jag älskat, men den blev bara konstig när jag läste den flera år senare. Men vissa böcker håller oavsett och vissa är skrivna för att passa alla åldrar, exempelvis Mumin och Harry Potter. Kanske är det värt att plocka upp min gamla Stormvarning och läsa den och njuta av en spännande historia. Det är väl sant som det är sagt: Never send a man to do a boy's job.

Änglar och demoner

Jag hade en dröm i natt. Den gick ut på att Muffin tidigare i drömmen hade rymt från ett hus, som vi tydligen bodde i, och blivit dödad. Men i drömmen upprepade sig historien och Muffin levde återigen för att än en gång rymma bort. Denna gång sprang vi efter henne för att rädda henne. Vi kom fram till en gård, jag Sunny och mamma. På något sätt visste vi att det var ett osynligt monster där som tänkte döda Muffin. Detta monster kunde endast djur och klärvoajanta se. Jag såg det inte, men jag sprang genast fram till Muffin för att beskydda henne mot monstret. Jag kände hur något knuffade mig i ryggen, det var det osynliga monstret. Det höll fast mig medan jag försökte slåss mot det och jag skrek till mamma "Vad gör Sunny?" Mamma, som såg monstret, sade "Hon biter i hans fot. Du måste säga åt henne att släppa taget så att du kan slåss ordentligt." Men jag sade ingenting. Jag ville inte att hon skulle släppa taget och lämna mig ensam att slåss mot monstret. Jag kände mig ändå rätt trygg med vetskapen att hon kämpade mot monstret för att beskydda mig.

Det var då jag vaknade. När jag gjorde det började tänka på min dröm och varför jag inte ville säga åt Sunny att släppa taget. Jag insåg att det var livet i verkligheten. När Sunny levde var hon min trygghet och jag hade någon som stod på min sida, men när hon dog så hade jag ingen, kändes det som. Jag ville inte slåss ensam mot monstret, jag skulle aldrig säga åt Sunny att släppa taget om det inte vore för hennes bästa. Muffin var trygg och monstret må ha haft mig i sitt grepp, men jag behövde aldrig vara rädd.

Cou(l)ture

Solen skiner efter en vecka av regn och vi drog jacklösa in till stan. Gustaf har slagit rekord i hur snabbt man kan bestämma sig för och sedan köpa ett par jeans. Han tänkte inte ens prova dem först! Ikväll ska vi se En handelsresandes död på teatern. Jag hoppas att den är bra, jag minns vad jag tyckte om sång- och dansinslagen i den förra pjäsen vi såg i Göteborg. Man blev rätt ointresserad efter det. Däremot drömmer jag om de pjäser man kan se på Dramaten och en del på Stockholms stadsteater. Lolita och Gertrud är de jag verkligen bara måste se. Man missar en del rent kulturmässigt när man inte bor i Stockholm, tycker jag.

Jag bär ett linne jag böt till mig på 44:ans klädbytardag. Jag fick komplimanger för den av en främling, vilket är ett säkert tecken på att den var ett kap. Annars brukar jag vara hopplös på att finna godbitarna. Men vars finns sådant här? Jag vet åtminstone att det finns ett klädbibliotek som jag ska kolla in. Kanske det bara är jag som inte upptäckt alla dessa ställen ännu, eller så letar jag efter fel saker på fel ställe.

Ur form

Trots sommarens tappra försök att gripa tag i dem, finns det kalla vårdagar som vintern ännu inte släppt taget om. Kyla sveper in från havet och drar sitt täcke över fälten i söder till fjällen i norr. Blomstjälkarna som nyss sträckte ut sina långa halsar, hänger ömkligt stilla och låter blåsten leka med dem. Djuren huttrar i sina bon och önskar den mjuka vinterpälsen tillbaka. Människorna är inget klokare; ty även om de inte låtsas om det, drivs de av en längtan efter ljumma vindar mot bar hud. "Huvva, vilket väder" säger de och alla nickar och instämmer. Sedan sitter de runt bordet och dricker kaffe, men vågar inte titta ut på våren som aldrig verkar ta fart.

Försenad

Jag var på resande fot i 21 timmar, men jag kom äntligen hem vid sjutiden igår. Anledningen var att en elledning rasat ned och gjorde att vi fastnade i Ö-vik med tåget i ca. 3 timmar. När vi väl kommit oss iväg mötte vi det tidigare nattåget i Sundsvall. De hade alltså fått vänta längre än vi, plus att de åkte från Sundsvall senare än oss också. Snacka om att vi hade tur i oturen. I Stockholm valde vi ett senare tåg mot Göteborg så att vi kunde fika på Vete-katten och handla jordgubbar på Hötorget. Vi fick dessutom allt gratis i bistron på vägen ned och på väg till Göteborg fick vi åka första klass. Vi fick även värdecheckar + hälften av pengarna för resan tillbaka. Vi tjänade alltså på att komma fem timmar senare hem. ;) Nästan, men det får inte bli en vana. SJ hanterade förseningen mycket bra i alla fall, så jag är nöjd ändå.