Obegränsad

Det som är bra med ord är att man kan använda dem för metaforer och koder. Bara du sätter gränsen för ditt eget språk.

I valet och kvalet

Varför kunde jag inte bara ha fått det där brevet från Hogwarts? Allting skulle ha varit så mycket lättare, med undantag för matte, biologi och alla andra ämnen som försummas på Hogwarts. Skämt åsido, vem bryr sig om sådant när man håller antagningsbrevet i sin hand och mumlar "Thank you!" ut till universum. Jag hade varit intresserad av vartenda ämne och gjort allt för att få veta mer, mer, mer! Det hade varit Harry Potter in real life och jag hade älskat det. Men det brevet slarvades bort i posten eller något och nu sitter jag här med ett par veckor kvar att bestämma vad jag ska utbilda mig till. Detta är det slutgiltiga valet och beslutar jag fel kan jag inte göra något åt det. Jag ångrar redan många av mina val, till exempel att jag inte läst något som kommer att ge mig en examen. Sedan finns det saker som är bland det bästa jag någonsin gjort, som att gå skrivarlinjen.

Det är inte mycket jag vet om in framtid, men jag vet att jag inte kan tänka rationellt kring dessa beslut; jag måste känna fram dem. Det kommer i sinom tid. Jag får söka och söka, inom mig och i världen. Till slut kommer jag att veta. Men det kanske inte är om två veckor. Vad gör jag då?

That pretty much sums it up

Sjukt

Jag är sjuuuk. Jag vaknade upp med huvudvärk, rinnig näsa och hostattacker. Det känns bättre nu, men jag är seg. Jag som hade återfått så mycket av min forna energi, jag skulle ju njuta utav det. Nu orkar jag inte ens åka till Mediamarkt för att köpa en brödrost. =/ Jag har däremot fått Gustaf att tillaga min favoriträtt; hans kycklingpaj. Det är sjukt att man kan se så mycket fram emot mat.

Jag har kollat upp ett jobb som skulle vara mellan Oktober och December som jag hoppas på att få. Jag behöver pengarna. Man märker att jag kommit en lång väg från att vara tjejen som precis flyttat till huvudstaden och inte vågade sig upp till köket och därmed sparade massor med pengar och som handlade på H&M så fort hon skulle köpa kläder, till att vara tjejen som inser att vissa plagg kan vara värda de extra pengarna och som värdesätter en hög livskvalitet. Får jag det jobbet ska jag bjuda min älskade pojkvän på en fin middag någonstans. Eller bara en skön kväll nere på Port Arthur, det brukar bli så.

Humaniora

Jag har haft min andra skrivarlektion nu och jag känner verkligen hur glad jag blir av att gå på de föreläsningarna. Visst är psykologin intressant, men det är inte superroligt alltid och miljön runtomkring ämnet känns inte heller lika rolig. Nej, det är de humanistiska ämnena som jag verkligen brinner för, i synnerhet litteratur eller skrivande. När jag går dit är jag intresserad och engagerad. Under hela min uppväxt har jag tänkt att det är språk och de samhällsorienterade ämnena jag är bäst på och trott att de var i samma kategori, men i och med att jag börjat på universitetet och förstått att språk och litteratur m.m. går under humaniora som ämnesgrupp har en helt ny värld öppnats med många fler ämnen att studera och yrken att välja. Filosofi och litteraturvetenskap är vad jag vill läsa härnäst, men det är dags att börja tänka på möjliga yrken också. Då är frågan; hur kan jag kombinera mitt intresse med mitt yrkesval?



P.S. Jag tänker aldrig sluta skriva eller ge upp ambitionen att bli publicerad, oroa er inte om det. D.S.

Höga förväntingar

Min pojkvän tyckte att vi skulle ge varandra en gemensam 2-årspesent till varandra i form av en Xbox. Jag älskar honom för det. Fast jag vill ha ett Play station... Det kan ju alltid bli min 22-årspresent. ;) Jag har aldrig haft ett TV-spel, men alltid önskat mig ett så jag är all for it! Jag ska spela Buffy. Jag tar ut händelserna i förväg lite, men det får man när man är så här förväntansfull. Det är dock två månader kvar tills dess, så vi får se hur saker och ting utvecklar sig tills dess.

Uttråkad

Uttråkad. Adjektiv.

När man är uttråkad kan man börja skriva meningslösa inlägg på sin blogg om hur uttråkad man är eller upptäcka den outforskade webbkameran, till exempel de olika filtren och sådant som kan finnas.

Se bild.

Det är inte mycket man vet om dessa "uttråkade" då internet mest innehåller information om människor som tar bilder på sina otroligt lyckade middagsbjudningar som inte alls är uppstyltade, och har jätteroligt. Alltid. Hela tiden.
Turligt nog är det uttråkade tillståndet inte obotligt. Botemedel såsom ringa vänner, se på film eller läsa är vanliga botemedel. Det finns dock varningsbeteenden som den uttråkade tar sig till för att lätta på humöret, men som endast förvärrar symptomen. Bland dessa finner man zappande eller pluggande. Forskare debatterar dock om det sista kan förhindra framtida uttråkning.

Skrivarkursen

Igår var min första lektion på skrivarkursen på universitetet. Det var helt okej, jag ska skriva kåseri för att jag missat den uppgiften sedan tidigare. Jag var inte den enda som var ny på kursen, det var typ minst 10 andra personer där som också var nya.
På lektionen verkade min lärare lite för insnöad på saker som helt enkelt var, tja, felaktiga att påstå rent ut sagt. Hon sade att välintegrerade ord som "konversation" var för amerikaniserade. Jag menar, det är som att säga att paraply låter för franskt och att man borde använda "uppfällbart regnskydd" istället. Hon hade en del sådant för sig. Jag orkar inte gå in på det. Hon sade även saker som att "datorer var inget för henne", "det där med powerpoint känns ju så krångligt" och "jag lägger inte upp något på GUL" (GUL=lärplattformen för GU) Alltså, hon kändes inte särskilt uppdaterad inom varken de praktiska i hennes yrke eller själva ämnet språk, som ju är viktigt för en som föreläser på en skrivarkurs.

Sedan upptäckte jag att hon typ var senil. Hon gick igenom en punktlista på kanske 5 punkter och när hon var klar med den sade hon en kort grej och gick åter igenom de två sista punkterna. Jag tänkte inget vidare på det eftersom att alla kan ju glömma bort sig ibland. Men så händer det så att hon gör samma sak igen! Fast denna gång berättade hon en mycket speciell historia som hon redan hade berättat i början av lektionen som om vi aldrig hade hört den förut.

Skrivuppgifterna verkar i alla fall roliga och vi har en till lärare, som förhoppningsvis kommer att vara bättre. Jag är jätteglad att jag fick börja på den här kursen, knasig lärare till trots. ;)

Tragedi

Fast

Ge mig regnet tillbaka. Ge mig dropparna som kommer dränkande ned från himlen, ge mig vad som helst. Men ta bort denna stund då regnet har lagt sig tillrätta på gatorna och gjort dem mörkt grå. Låt oss inte få känna till den här stunden då träden står stilla och livlösa med regnets tunga börda på sina sköra löv utan en vindpust att lätta den. Låt inte världen finnas till i detta tillstånd, låt den inte vara så bedövat stilla. Släpp åter in regnet och gör den föränderlig. Låt inte solljuset följa denna stund, så stilla att den fastnat.

Vart, hon vet inte vart

varje vår klär sig min själ och går ut hur många gånger har jag inte försökt fråga henne vart hon vet inte vart

Själens resa av Sigitas Geda

Fredag den trettonde

Idag har jag inhandlat en ny kappa, en del nya klädesplagg, bland annat ett par jeans, och diverse saker jag behöver. Jag kan tillägga att kappan inte alls var så dyr. Faktum är att jag provade kappan för 4000 och upptäckte att den både var längre än jag trodde och att den inte alls passade lika bra på som jag trodde. Jag är hur nöjd som helst med min nya kappa som jag trodde var rosa, men som jag nu upptäckt går lite åt det bruna hållet. Illusioner typ. Vi har även inhandlat en vardagsrumslampa som är jättefin, så nu behöver vi inte handla än på ett tag. Äh, vem försöker jag lura, det finns alltid fler saker.

Jag har precis fått reda på att jag kom in på skrivarkursen här på Göteborgs universitet! Det gjorde mig så himla glad att jag slipper danskan som inte bara krockar med min psykologi, utan även visade sig vara all annat än vad jag egentligen ville göra. Jag är överlycklig över detta. Och på tal om att skriva träffade jag Mats från min skrivarlinje idag. Vi är tydligen grannar nu! Sedan träffade jag honom en gång till idag helt oberoende av den första gången.

Ja, fredag den trettonde har varit min turdag så länge som jag någonsin haft någon. Men man måste ju få ha någon sådan, speciellt när man i övrigt är så otursförföljd. Det kanske är som Halloween i Buffy, dagen då alla monster tar ledigt är den dagen då folk förväntar sig att monstrena kommer fram.

Min vän

Jag drömde att jag fick träffa Muffin (tog med en fin bild på henne) och Cookie, vilket gjorde mig glad. Tänk att man kan sakna sin trofaste vän så mycket.


Men en som jag saknar skulle ha fyllt 21 igår. (Klockan är efter tolv.) Vi var lika gamla, hon och jag. Det är så klart Sunny jag talar om. Man glömmer inte sina vänner och man överger dem inte, då är man ingen riktig vän. Hon skulle aldrig kunna vara en sådan, det ligger inte i hundens natur. Jag tänker på henne varenda dag för jag saknar henne än idag och kommer alltid göra det. Hon var min första riktiga vän och det är något jag värdesätter högt. En hund kan lära människan mycket; något det tar vissa en livstid att förstå.

Rätt håll

Har letat snygga höstkappor en tid nu. Jag har egentligen redan hittat två stycken som jag vill ha jättemycket. Men så kostar de fyratusen respektive sextusen kronor styck också... Jag tänkte att om jag bara köper den för 4000 behöver jag inte köpa något mer, men har insett att det är ohållbart och har därmed gett upp hoppet om att få mina drömkappor. Därav letandet efter nya. Det känns så skönt att veta att jag kommer få mina pengar om bara ett par dagar. Jag har inte haft några pengar att spendera sedan i våras så det kommer att bli skönt att gå tillbaka till det normala. Jag kommer faktiskt kunna få håret klippt nu.

Jag kollade upp vilket yrke som gav bäst betalt och det visade sig vara ekonom. Det låg före både läkare och jurist. Att det kan finnas individuella skillnader må ju hända, men överlag var ekonomen den som tjänade bäst av de traditionella yrkena. Jaja. Jag får spinna vidare på utbildningsval, för ekonom är nog inget jag vill satsa på. Min nya fundering är om jag ska doktorera i litteratur. Men, men... Vi får se var jag hamnar i livet, jag får väl bara se till att styra min kosa åt rätt håll. Om jag bara visste vad rätt håll var.

Paltmaker level expert

Jepp, jag har lagat min egen palt för första gången i förrgår. Den blev jättegod också. Jag blev helt förvånad för den blev typ lika god som mormors och alla andra som lagar god palt, vilket jag inte hade förväntat mig att den skulle bli. Nedan ser ni en bild av resultatet. Bilden är tagen med min mobilkamera, som suger.

Och ni som trodde att jag hade blivit göteborgare. Aja, ha det gött! ;)

Drömmer högt

I mina drömmar kan jag se vad som ligger i mitt innersta. Vilken onödig sak, det vet jag ju redan men jag förtränger det. Istället blir det som ett livets skådespel där allting är som verkligheten som finns inuti mig hela tiden. Ibland slår de över i mardrömmar, men är de egentligen inte alltid det? För jag vill inte se, jag vill inte höra, jag vill inte veta om vad som lurar nere i denna smärtsamt oändliga strömvirvel. Även fast jag redan gör det.

Obeslutsam

Den första snön

Jag har en bild i mitt huvud av den första snön, den som är så tidig att den faller om hösten då marken än är för varm för att hålla den kvar. Det är inte den sortens snö som får människorna att kura ihop sig och bittert skallra tänder av kölden. Nu stannar människorna upp och låter en känsla av lycka smyga sig in i kroppen. Det är ett djupt begravt minne från barndomen då allting stannade när man såg den första snöflingan falla utanför fönstret och världen viskade om förändring. Den första snöflingan som förde med sig en hel ny massa lekar och julen med alla berättelser om budskapet att dela med sig och att tänka på andras lycka, en påminnelse som blir allt mer och mer behövlig.

Men det finns något tyngre över den första snön. Det är något som lurar bakom den där lätta brisen av lycka som snabbt blir till en isvind. En sådan vind får ditt ansikte att stelna och munnen att bistert bita samman. Då hjälper det att redan vara bevandrad i vintermörkret. Jag har en bild i mitt huvud av den första snön, den som kommer med slutet. Vilket det än blir.