Stockholmsresan

Gustaf bjöd mig på en resa till Stockholm i helgen. Det var underbart! Vi åkte på morgonen i fredags och började med en promenad på Djurgården. Vi åt bredvid Liljevalchs, på Blå Porten. Det var en jättebra restaurang. Jag har blivit rekommenderad den några gånger, men aldrig faktiskt ätit där förut. De hade jättegod mat, men rejäla portioner som gör att man blir lite för mätt. Efteråt vilade vi lite på hotellet. Vi bodde på Norrmalmstorg och det var perfekt, för det var bra gångavstånd till allt i innerstaden därifrån. Senare på kvällen gick vi på teater och såg Lolita. Den var bra! Den var annorlunda, de hade en green screen som bakgrund, så man kunde se kulisserna på en skärm om man ville.

På lördagen shoppade vi. En tur på södermalm hann det bli av och så baskerprovning på Hattbaren så klart. Jag gick dock därifrån när jag såg att några tanter också började prova olika baskrar, det sög liksom musten ur det hela. På kvällen såg vi Tre Systrar på Dramaten. Efter det tog vi en drink på Dramatens teaterbar. Eller drink och drink, det var olika juicer blandade i ett enda glas. Bartendern hade inte så mycket att arbeta med, men jag tyckte det var gott ändå. :) Tidigare hade vi ätit på Villa Godthem och då fick jag en fruktig drink som var jättegod. Det är rätt svårt att hitta goda alkoholfria alternativ i övrigt, har jag upplevt. Å andra sidan har jag mest varit på pubar, så det är kanske inte så konstigt.

Historiska muséet fick sig ett besök av oss på söndagen. Det var mycket intressant! Man fick veta mer om vikingar och Sveriges historia. Efteråt gick vi på Blå Porten igen och föråt oss än en gång. I övrigt tog vi det lugnt mest. Det var kul att vara borta, men skönt att vara hemma i Göteborg igen. Nu ska jag sova i min egen säng... jag menar bäddsoffa... Hmm, vissa saker är nog ändå bättre borta. ;)

Det är jag som är basen

Fyra timmars plugg och inte alls lika mycket jobb gjort som jag skulle velat. jag har en förmåga att göra saker lite mer detaljerat än jag borde och en övertro på kvaliteten hos mina anteckningar. Jag har hur som helst kommit igång och ska sitta och plugga jättemycket alla andra dagar fram till provet. Jag har lite ont om tid, för jag och Gustaf ska till Stockholm till helgen. Men jag är inte oroad. Det kommer dagen innan provet, varför slösa energi på det nu? ;) Imorgon ska vi eventuellt hålla en presentation av grupparbetet, det är ovisst vilka läraren väljer. Efteråt ska vi fira att det är över med lunch eller fika.Eller stärka lagandan och företagskulturen, som det heter på ekonomispråk.

Jag har förresten bestämt mig för att jag vill bli kulturchef istället för personalchef. Jag ska maila några kulturchefer och fråga dem lite om jobbet, vad de gör i det dagliga arbetet och hur de nått dit och så vidare. Med kulturchef menar jag så klart senare, Rom byggdes inte på en dag. Men jag tror att vägen dit kommer att vara lärorik, intressant och kul. Vi får väl se!

Där man känner vart stigarna går

Är det verkligen för mycket begärt att vilja känna sig trygg?

Bearbetning

Jag tänker tillbaka på min sommar. Värmen nästan kvävde oss, men inget kunde få mig att sky den. Jag tog av mig mina kläder och simmade ut i älven. Jag vet inte om jag någonsin kom tillbaka. Den bara svepte mig med sig, den har en vana att göra så. Här svalnar aldrig nätterna och myggorna svärmar blodtörstiga. De väntar på att jag ska stiga upp ur ytan. Ett med naturen, varmblodig. Det är jag som får vattnet att koka.

Var bara tvungen

Sommarbilder

Här är en bild på mig utanför jobbet
 

Här är en bild på utsikten mot Luleå från stranden på Bergnäset. Bilden är tagen under första kvällen där.
   

Här är min bakgrundsbild på mobilen under sommaren. HP-maraton med Kardelinds kan ge guldkorn som denna bild. Sexigt värre. ;)
 


"Eh, bilden är sned!?" Jag vet, kan ni gissa vem som tagit den? Fotografen är lång, blond, nästan 30 och gillar att sabba andras foton och alla foton som tas på honom. Jag behöver nog inte ens säga vem det är, men jag gör det ändå: Richard. Detta är en typisk Richard-bild och perfekt representation över en bit av min sommar.
 

 Han vaknade inte ens av det!
 

 Emilia gungar på hennes ettårskalas
 

 Harry badar i Hamptjärn
 

Julkänslor

Fatta mig inte fel nu, jag älskar det fina vädret och höstvärmen som råder över oss nu. Men det finns något inne i mig som knappt kan bärga mig tills julen är här! Det är 3 hela månader kvar, men jag kunde inte hejda mig från att lyssna på All I want for christmas is you. Gustaf är inte lika förtjust som jag är i julmusik i September. ;)

Nu har jag inhandlat en ny fin vinterkappa och vill gå i ett vintervitt Göteborg. Jag vill lyssna på julsånger och sjunga med, för jag har hört alla så många gånger förut att jag kan texten utantill. Jag vill sitta under en filt, se på julfilmer och äta knäck. Jag vill vakna upp på julaftonsmorgon och hämta min serietidning och godis från julstrumpan. Det lär väl bli lite av det när december väl kommer, om man bortser från det där med "vintervitt". Det snöar helt enkelt inte här nere. Fast förra vintern snöade det ju trots allt två dagar. Jag får helt enkelt längta vidare, men det betyder inte att jag inte kommer att njuta av nuet.

Ville bara informera

Jag är en av få i Sverige som än idag läser papperstidningar. Jag känner att man får större överblick och kan uppskatta att någon annan väljer vad som kommer på nästa sida och visar en större helhetsbild av världen än jag kanske hade valt ut åt mig själv. Så idag sitter jag och varvar gårdagens tidningar med dagens och får en bild av medias analyser och åsikter av SD:s framgångar efter valet. Jag brukar inte skriva om politik på bloggen så ofta och när jag gör det brukar det vanligtvis vara för att jag vill hylla någon politiker som sagt något bra. Men inte nu, nu ska det handla om SD.

Deras toppnamn i Stockholm är en kvinna som hävdar att hon inte är rasist, hon vill bara värna om det svenska. Jag har läst artikeln och jag tror verkligen på att hon tror på detta. Jag tror att hon är en av få inom SD som inte fattar vad de egentligen vill. För det första handlar det om mer än rasism. Gabriel Byström skriver i GP 16/9 om när SD stängde ute Expressen från deras valvaka och någon twittrade att de inte kan stoppa media. En ur SD-toppen svarade då "haha. Det gör vi i sinom tid."

"Än sen?" kanske ni tänker. Sverige har massor med tryckfrihet och yttrandefrihet o.s.v. Men visste ni att tryckfriheten i Sverige har sjunkit? En undersökning från tidigare i år visade på att tryckfriheten i Sverige har sjunkit jämfört med tidigare mätningar. Här är en lite äldre källa, inte den jag kollat på men den hittar jag inte. Tryckfriheten i Sverige är alltså inte ohotad. Att då höra att en av våra mest frihetsgrundande lagar hotas känns allvarligt.

Även i DN 16/9 skriver Johan Croneman om TV:s roll i detta, bl.a. om public service, som ju ska vara opartisk, har stängt ute Soran Ismail på helt skeva grunder och som dessutom särbehandlar Jimmie Åkesson med någon slags nervositet, rädsla, ärevördnad...? Jag vet inte vad jag ska kalla det, så jag citerar Croneman:
"Såg ni när Jimmie Åkesson tog sig in i SVT:s studio sent på söndagskvällen, vilken triumfmarsch SVT iscensatte och bjöd på, handkamera, lite snett underifrån, här kommer han, gudagåvan i svensk politik. Man till och med bröt rätt av i statsminister Reinfeldts direktsända känslosamma avskedstal för denna Åkessonska revansch på hela världen.

Det är vad jag kallar Public nervous."

Jag rekommenderar att ni läser hela artikeln.

Om SD får makten är alltså tryckfriheten hotad ytterligare. Vad mer då? Bör jag nämna kvinnorättsfrågan? Självklart! För det första satt han och sade rakt ut i SVT:s utfrågning att han vill begränsa abortlagen så att man inte får göra abort efter vecka tolv istället för vecka sjutton. "Ok, men KD då? De är ju också lite efter med sådana här saker." kanske ni tänker. Ja, visst. Vi tolererar dem i en högre grad eftersom att de funnits med längre och de var stora på en tid då man hade sådana här värderingar. Idag har de litet stöd, mest av konservativa äldre och frikyrkliga. Visst är det bra att kritisera all politik med skev människosyn, men de är inte grundade på denna människosyn - de är grundade utifrån en religion. SD är ett hot mot kvinnor när de vägrar ta mäns våld mot kvinnor på allvar, utan skyller detta på - kan ni gissa? - invandrare. Se denna korta debatt där Schyman slaktar Åkessons argument! För er som inte orkar se den vill jag citera Schyman: "Våldtäkt är inget vi importerar, utan det är ett uttryck för en föreställning som finns inbakade i en mansroll som handlar om att män ska ha tillgång till kvinnors kroppar."

Nu har jag låtit SD ta upp alltför mycket av min tid, så nu får det vara nog med detta. Känn er fria att kommentera om ni har åsikter kring det skrivna! Fast ni kanske är för upptagna med att läsa artiklarna och se debatten. Alla kan inte veta detta, alla läser inte dessa tidningar. Jag ville bara informera. Nu vet ni vad SD egentligen vill och nu har ni informationen ni behöver för att tysta ned deras anhängare. Det finns kanske mer att göra, men svårt att veta vad och hur.

Politik

Nu har det gått dagar sedan jag skrev sist. Det känns nästan som att jag är mer upptagen på mina lediga dagar. Jag har hunnit lyssna på Leif Pagrotsky tala om globalisering, varför den är viktig och hur vi idag kan märka att den minskar. Det var mycket intressant. Jag satt rätt långt fram och det var inte så många där så jag såg honom i ögonen rätt ofta, ibland flera sekunder åt gången. Men så började så klart tröttheten av att ha klivit upp tidigt på morgonen och av att inte ha ätit någon middag smyga sig på mig. Jag lyckades hålla mig från att blunda mer än en sekund i taget, men det krävde all min koncentration och de sista 20 minuterna av hans föredrag är tyvärr helt borta för mig.

Dagen efter mötte jag Axel för lunch och jag pratade med honom om att nu när jag är med i utrikespolitiska föreningen kan jag ansöka om att få vara med på Model UN (låtsas-FN) i Cambridge. Då skulle jag kunna vara ett land som typ Finland och spara min röst till något viktigt (något Pagrotsky sade att de gör i EU). Maximal vinst på minimal ansträngning - det är min grej.

I lördags kollade jag och Gustaf in Löfven på Götaplatsen. Det var ett bra tal, mycket bättre än debatterna på TV. Jag blev besviken av valutgången, även om nu S fick bra med röster. Jag tyckte det var synd att Fi inte kom in. Jag tycker inte att deras politik, annat än deras klarsynta bild av könsmaktsordningen i Sverige och att den måste bekämpas med tuffa medel, tilltalar inte mig så mycket. Jag tror faktiskt det var där de föll och varför inte nog många röstade på dem. Men det var ju bara, vad, 10 år sedan MP ville slopa alla betyg eller något sådant. Fi:s övriga politik kan nog bli bättre med tiden, det ska bli intressant att se. Främst är det ju bra att frågorna väckts även hos andra partier.

Det värsta är dock att SD fick så många röster. Hur kan detta vara samma Sverige jag drömde om när jag kände det politiska intresset väckas? Jag trodde aldrig att jag skulle vara tvungen att argumentera mot ett rasistiskt/sexisitiskt parti. Jag trodde att man i Sverige skulle skaka huvudet åt rasisterna. Att man skulle säga "Minns andra världskriget!" om ett högerextremistiskt parti försökte ta sig in i riksdagen. Hitler lovade också guld och gröna skogar... och så lite förintelse av en hel människogrupp. Man får inte lära sig om strukturerna bakom politik, propaganda och att lära sig känna igen den typiska retoriken. Det skulle behövas, då hade det nog aldrig gått så här långt. Visst, Sverige är desperat efter några som sticker ut och någon som tar itu med vissa frågor som en del inte kan finna svar på. Politikerna behöver ta ansvar där. Sedan är det en hel massa andra faktorer, såsom Public Service som blev så djävla känsliga, o.s.v. Men nästa val får inte vara samma som detta. Det är inte värt att sjabbla bort hela den långa sträckan vi tagit oss bara för att 13% av Sverige känner sig missnöjt. Det finns andra sätt att påverka. Att rösta på SD är det fega och det lata sättet, men framför allt det ödesdigra.

Insändaren

I söndags skrev jag en insändare som svar på en annan insändare som publicerats i tidningen den dagen. Idag kom min insändare in. Jag kollade inte i morse för jag trodde Gustaf hade gjort det, men när jag kom hem sade han att den kommit in och att han sett det efter att jag gått hemifrån. Tyvärr verkar det inte som att Göteborgs-Posten lägger ut insändarna på nätet, men jag lägger upp en bild på den så ni får se hur den ser ut. Kanske ni skarpsynta kan läsa den. Den handlade om vikten av feminism i samhället och att den som skrev den förra insändaren inte skulle känna sig hotad av den, som denne verkade göra.

Gammal goding

Kommer ni ihåg Eragonburgaren? Dum fråga - klart ni gör. Jag blev så himla sugen på den och tänkte kolla upp vilken dressing som hörde till den, för jag minns bara att den var lite starkare än vanligt. Det var tydligen hot creole. Gött, för att tala ren göteborgska. Hade Max bara fortsatt med den hade det fortsatt att vara min favorit, men Frasses är faktiskt bättre nu. Burger King är bra med, men har dåliga dippar. Vilken hamburgerdjungel det finns!

Sjukt

Sjukdomen har vunnit slaget om mitt mående. Friskheten har dock friends in high places, typ nässpray, som nu använder fula metoder för att få det tillbaka. Själv sitter jag här i kroppen och betraktar de båda. Jag hejar så klart på friskheten. Jag hade till och med tänkt bjuda den på varm choklad senare ikväll. I morse gick jag ut i klänning och trodde vädret skulle te sig som förra veckan, men det soliga vädret övergick sakta men säkert till mulet och vidare till regn. Inte bra när man redan var småsjuk.

Det började i lördags när jag och Gustaf skulle köpa lite möbler på Mio. Jag åt på Macce Donkan (jag älskar alla fula namn på snabbmatskedjor, så jag bara måste få återge dem med största ironi) för första gången sedan jag bodde i Stockholm. Jag fick sådan flashback från tiden när jag precis flyttat dit och brukade gå till McDonalds för att käka paj. I övrigt är Maccy D's ingen favorit. Hursomhelst köpte vi en helfigursspegel (äntligen!) och ett litet bord att ha bredvid soffan. Jag fick till och med ont i halsen på köpet, men det böt jag dock ut mot nästäppa och seghet.

P.S. Blir jag Makke Dankan? Ok, jag släpper det. D.S.

Energi

Helg! Och det betyder att jag har mer tid till att plugga, tvätta och handla. Men så klart betyder det även mer tid till kul grejer. Jag gillar att gå på Handels, det känns bra hittills. Det kommer vara en hel massa grupparbeten däremot. Är det något som man skulle kunna kalla "not my cup of tea" så är det grupparbeten. Jag jobbar helst själv. Då får man tänka själv, lära sig mer och framför allt slipper man handskas med andras dåliga idéer. "Det är med ideér som med små barn. Man tycker bäst om sina egna." ska Moa Martinsson ha sagt. Jag håller med. De finns de som går på och på och kacklar om sina idéer och själv har jag redan låtit själen lämna kroppen och säger ja till allt, det gör processen kortare och smärtfriare. Men ska man väl grupparbeta så gäller det att hitta en bra grupp, då är det inte lika hemskt. Att samarbeta i allmänhet har jag inget problem med. Men jag låter mina idéer växa fram medan jag arbetar, andra kommer på något på direkten. Det brukar göra att mina visioner slås ut. Det kanske har något att göra med författar-naturen. I princip ingen på skrivarlinjen gillade att jobba med andra. Jag vet inte. Jag har en bra grupp nu i alla fall så det kommer nog gå bra. Jag kommer nicka, lyssna och komma med fakta. Energin har då sprungit djupt in i min snåriga själ och gömt sig.

När jag har förlorat allt ska jag förlora mig själv.

Min barndoms träd

Min barndoms träd stå höga i gräset 
och skaka sina huvuden: vad har det blivit av dig? 
Pelarrader stå som förebråelser: ovärdig går du under oss! 
Du är barn och bör kunna allt, 
varför är du fjättrad i sjukdomens band? 
Du är bliven människa, främmande förhatlig. 
Då du var barn förde du långa samtal med oss, 
din blick var vis. 
Nu ville vi säga dig ditt livs hemlighet: 
nyckeln till alla hemligheter ligger i gräset i hallonbacken. 
Vi ville stöta dig för pannan, du sovande, 
vi ville väcka dig, döda, ur din sömn.

Av: Edith Södergran