måndag 15 juni 2015

Mitt Göteborg

























































Alla bilder är från min vardag.
Första bilden visar Masthuggskyrkan och Sjömanstornet sett från Eriksberg.
Andra bilden är på vyn från Slottsbergets utkiksplats.
Tredje bilden är på bockkranen som vi alltid brukar promenera till.
Fjärde bilden visar Sannegårdshamnen en vacker kväll då himlen glödde och vattnet låg blankt.
Den femte bilden visar byggnaderna vid Rosenlundspiren och det flytande P-huset. Där kliver jag av och på i princip varje dag.
Den näst sista bilden är av promenadstråket längs Norra Älvstranden.
Den sista bilden visar utsikten åt vänster från vår franska balkong.

söndag 14 juni 2015

Saker jag orkade skriva

Jag har velat skriva om en massa saker här på bloggen men nu är jag så seg i huvudet att jag inte orkar. Jag hatar mitt sommarjobb efter andra dagen. Mina hälsar var (är) slutkörda och min rygg höll på att vridas av i slutet av dagen. Jag tänker aldrig ha ett sådant här fysiskt arbete igen, för att det är för krävande för min reda slutkörda kropp. Dålig rygg och en sabbad axel har jag haft länge nu och jag vill inte göra det värre. Min motivation att plugga har varit låg men nu är den högre igen. Jag ska klara allt så att jag kan ta min management-examen från Handels och sedan ska jag kombinera den med något. Jag ska bli något intressant där man får använda huvudet, men slipper använda kroppen så mycket.

Jag har alltid haft förståelse för de som blir sjukskrivna eller till och med sjukpensionerade på grund av kroppsliga (och så klart psykiska) begränsningar, men efter att ha ställt upp stol efter stol i slutet av en tärande dag har jag en ny förståelse för hur man kan drivas till den punkten. Jag ville säga att jag inte kunde för att jag fick för ont. Men vem hade gjort det då? Var det nödvändigt att ställa upp stolarna? Nej, absolut inte! Man kan skjuta ut dem och sedan sopa, de behöver inte stå på borden. Det är ju inga lätta stolar likt de jag hade i skolan, kan jag berätta. Det är tunga ena. Men det man inte har i huvudet får man ha i benen och då saker och ting inte sköts efter bästa organisationsförmåga där nere är det precis det man får ha. Jag kanske återkommer till det senare om jag orkar göra en fullskalig utläggning av min analys utav mina första två arbetsdagar, varför det är dåligt att jobba där och hur organisationen hade kunnat styras för att bli bättre. Men oroa er inte, det bli inte så mycket Taylor, Fayol & co. ;)

Nu ska jag gå och dö i min säng. God natt!

tisdag 9 juni 2015

Dagarna emellan

Jaa... Här ligger jag vaken och kan inte somna om för att tankarna bestämde sig för att börja snurra men även för att jag faktiskt fick sova åtta timmar. Att Gustaf tar upp största delen av en 90-säng hjälper inte heller trots att vi ligger skavfötters. han var nära på att sparka mitt huvud i sömnen nyss dessutom! Igår lade jag mig 21.30 och vaknade samma tid som igår, när vi skulle ta tåget hit till Stockholm. Igår hade jag dock bara sovit i sex timmar och var typ en zombie. Det är lika bra att vara vaken för då är det lättare att kliva upp på nattåget sedan.

Igår gick vi lite på stan. Jag provade på Dunkin' Donuts och det var äckligt rent ut sagt. Vi kollade om 44:an hade öppet, men det hade de inte. Vi ska istället fika på ett ställe som heter Dynamo med Issa idag! Det ska bli kul att träffa henne.

Ikväll åker jag och Gustaf åt varsitt håll. Han åker hem till Göteborg och jag åker upp till Sikfors. Jag längtar verkligen efter hundarna! Jag hade tänkt gå ut och springa (ähum, springa/gå) med Harry imorgon. Det ska bli skönt att få vara i skogen. Jag och Lillis ska övningsköra också och det ska bli roligt! Jag hoppas att jag känner mig redo till uppkörningen. I värsta fall är det ju bara att boka om den, men det hoppas jag så klart inte på! Nu ska jag läsa ut min biblioteksbok som Gustaf får ta med sig tillbaka hem. Adios!

måndag 8 juni 2015

Säg det till alla - jag är på väg

Nu sitter jag på tåget mot Stockholm. Vi åkte för en timme sedan och jag klev upp 5.30. Jag får två heldagar där med Gustaf innan jag åker vidare mot Älvsbyn imorgon kväll. Jag ska ta med mig mina roller blades därifrån så i sommar blir det åka av! ;) Vi ska nog promenera lite på Djurgården, kanske dra till Sundbyberg och definitivt ta en tur till Södermalm! Min resväska väger typ ett ton, så jag lär ha träningsvärk i armarna imorgon. Det känns som att armarna ska slitas av när man rullat den med den andra resväskan på ett tag. Ja, jag har två resväskor! Plus en påse med grejer som inte fick plats... Plus några grejer i Gustafs väska som jag ska flytta över sedan. Jag ska faktiskt varda borta en hel sommar! Då vill man ha lite urval. Nu ska jag fortsätta lyssna på Lana och Taylor och kanske fika lite. Då kanske jag vaknar upp från mitt zombieliknande tillstånd.

onsdag 3 juni 2015

Andas ut

Aah! Jag fick en tid hos Josè på fredag! Receptionisten ringde mig nyss och sade det! Han är till och med villig att jobba övertid för min skull! Det kallar jag service! Frisörerna på min frisörsalong visar sådan hängivelse till sina kunder! Jag vill inte ens tänka på hur det kommer vara när jag i framtiden byter stad! Om jag bor i Stockholm kan jag ju komma hit varannan månad över dagen, men det känns inte så troligt att jag verkligen kommer göra det. Om jag inte hittar en bra frisör där lär jag nog göra det däremot! Nu är jag glad igen! Han är verkligen den bästa frisören någon någonsin kan ha! (Han hade så klart varit det ändå.)

Bilden nedan visar hur jag föreställer mig att det kommer bli om jag klipper mig någon annanstans än Josè. Det är baserat på egenupplevda verkliga händelser (för luggen alltså)!

It sax!

Jag har haft PANIK, ångest och en halvhjärtad dödslängtan idag. Nu har det bara övergått till sorg och ett accepterande av mitt öde. Jag ska för första gången jag slutade klippa luggen själv inte klippa den hos Josè imorgon! Han är fullbokad de närmsta tre dagarna (jag som tyckte jag var ute i god tid för man ska ringa tidigast typ dagen innan eftersom att det är beroende på om de har lite tid över mellan färgningar eller en obokad tid)! Recepetionisten sade att hon kunde fråga Josè om han kunde ringa om han fick någon tid över och jag gick med på det. Efter att tankarna slutade snurra och ångesten lagt sig så tänkte jag över något annat receptionisten hade sagt; att jag kunde få klippa mig hos en annan. Jag bestämde mig för att om Josè var väldigt upptagen med andra kunder så bör jag inte stressa honom mer. Så nu har jag i alla fall bokat tid för luggklippning innan jag åker för jag har inget att förlora på det. Jag ska gå till en frisör som heter Sara och jag vet att Gustaf tycker att hon är bra, så jag tror att det kommer gå bra ändå. Hon jobbade på samma salong som min frisör innan de slog ihop sig med en annan salong, vilket känns ännu mer betryggande. Jag är dock fortfarande nervös över luggklippningen och har fortfarande ångest.

Min lugg betyder så djävla mycket för mig. Den är en representation av mitt yttre eftersom att den är mitt signum. Om något går snett med den spelar det ingen roll om jag har eyeliner (mitt andrahandssignum) och rött läppstift (tredjehandssignum) - det är inte riktigt jag! Den representerar min skönhet om den är fin och mina osäkerheter om den inte är det. Därför får jag panik om något med den går snett. Jag bryr mig inte om att andra inte medvetet märker någon skillnad, för jag gör det! Jaja, nog sagt om den. Jag var bara tvungen att dela med mig av min panikartade upplevelse!