onsdag 27 april 2011

Write with all your might!

Jag skrev nyss en lite sjuk dikt. Inte sjuk som i storslagen p.g.a. det, bara en ankedot i mitt fleråriga skrivande. Dikterna och novellerna kommer i allt jämnare takt nu. Efter en livstid kommer jag nog ha hunnit skriva mycket, förhoppningsvis några böcker med. En wizard rock låt ska jag också skriva någon gång, jag har ju redan skrivit en eller två Harry Potter-dikter (och I'll have you know, det var innan jag fick nys om wrock).

När man skriver får man vara ensam med sina tankar, man förstår allting och behöver aldrig förklara sig heller, det kommer av sig självt helt enkelt. Man får formulera sig hur man vill, man kan tänka i lugn och ro och utan att någon tycker att man talar för formellt; det ska vara så.

Kort HP-dikt, skriven under loppet av en minut får ni här nere. Enjoy!

Harry Potter
Min vän genom livet
Trots min död, kommer han leva vidare
Men han kommer aldrig dö
(Tror du mig inte?
Så tro voldemort!)
På min gravsten ska det stå
såsom en vis kvinna
en gång skrev:
"I open at the close."

I'm Batman - No, he is!!!

I know I should be studying, but just look at what I found!!!



Jag visste inte att det också fanns svarta ekorrar! Jag måste ha en av varje färg; en röd, en grå, en svart och en vit. Och så en flygekorre vill jag också ha. X)

Ironi i hög grad

Stackars lilla rika pojke fick du aldrig nog
att du behövde mer än oss det är klart att vi förstod
när alla andra faller tungt och alla skyddsnät tagits bort
fäll då ut din fallskärm och sväva över oss

I bolagens styrelser slår du dig fram
Och gör Spararnas pengar till bonusprogram
Du sparkar dom anställda när du får lust
För att höja din egen aktiekurs

Du sabbar allt med din stora vision
Men av styrelsen får du gigantisk pension
För ni är alla av samma skrot & korn

Du föddes med pengar, du föddes med makt
Du föddes med kroniskt människoförakt
Du trivs i din nya politiska roll
styr skattemedel helt utan kontroll

Eller som det gamla ordspåket lyder: "Mycket vill ha mer och Fan vill ha fler."

tisdag 26 april 2011

Sagan om mitt hem

Omringad av träd blir livet en lek, bokstavligt talat. För det är inte vad som finns utanför skogen som är på riktigt, det är i skogen som tallarna, granarna och björkarna beskyddar dig och du kan slappna av och bli dig själv, den du är. Det riktiga. Det delar man bara med utvalda.

Jag har funnit en plats, en fristad. Det är det jag kallar mitt hem. Men det är inte bara min plats, det är min och en annans. Det var där vi gick och bara var tillsammans och det är en av sakerna jag älskar min vän för. Trygghet, kamratskap, tillit är ett fåtal av de saker som hon stod för.


Vår i min skog.

I open at the close



I cannot let them die in vain.
They fought by my side
And fell with their pride.
One a brother, lived with all his wit.
Another taught me life, and how to deal with it.


Tänk dig att du går helt ensam i höstmörkret. Ni vet, det där mörkret som gör att man känner sig ensam som aldrig annars. Det är kallt ute, en sådan kyla som gör att hela världen blir kall. Gatuljusen gör att marken blänker av regnet som faller ned och förgäves försöker ta sig upp till himlen igen bara för att återigen slås ned till marken en sista gång. Du märker inte ljusen, de är inte av betydelse. Men musiken... Det du lyssnar på är denna låt och trots mörkret, kylan och ensamheten så vet du med säkerhet att du inte är ensam. Du är inte ensam. En sådan låt är detta. Det är wrock. Suck it.

måndag 25 april 2011

When I hear that whistle blowin'...

I hear the train a comin´
it´s rolling round the bend
and I ain´t seen the sunshine
since I don´t know when,
I´m stuck in Folsom prison
and time keeps draggin´ on
but that train keeps a rollin´
on down to San Anton

When I was just a baby
my mama told me: Son,
always be a good boy,
don´t ever play with guns.
But I shot a man in Reno
just to watch him die
When I hear that whistle blowing
I hang my head and cry

I bet there´s rich folks eating
in a fancy dining car
they´re probably drinkin´ coffee
and smoking big cigars.
Well I know I had it coming,
I know I can´t be free
but those people keep a movin´
and that´s what tortures me

Well if they´d free me from this prison,
if that railroad train was mine
I bet I´d moved it all
a little further down the line
far from Folsom prison,
that's where I want to stay
And I´d let that lonesome whistle
blow my blues away

Rosa nagellack och så pratar vi inte mer om det

Jag är tillbaka efter min resa till Sundsvall. Jag handlade inte så mycket; ett par solbrillor, en kjol och en på tok för stor morgonrock. Fast när det är halva halva reaprist är jag inte alltför kräsen när det gäller storlekar. Ha ha!

Jag har varit på min första basketmatch. Den var bra! Det var mellan Sundsvall och Norrköping. Jag hejade på Sundsvall i den matchen, men de vann tyvärr inte p.g.a. ett sista mål från Norrköping som Sundsvall inte kunde ta igen. Men roligt var det likväl.

Jag har inte jobbat något sedan i torsdags (då jobbade jag på vägen ned till Sundis), men nu ska det bli ändring på det! Jag tyckte att man defintivt får ta ledigt över påsken.

Det är många tankar som snurrar i huvudet och på ett sätt är jag tacksam över skolarbetet. Jag är tacksam för att ha något där, något att fokusera på, något som tar upp mina tankar så att andra tankar har svårt att bryta sig in, eller borde jag säga ut?

Nu ska jag göra mig i ordning för att träffa mina brorsbarn och vad det nu är jag ska göra idag.

Suck, hej.

onsdag 20 april 2011

It's good for you!

Idag blir det tredje dagen i rad som jag far in till stan. Det hade kunnat vara den femte om jag hade åkt in till stan i söndags också. Igår när jag var där hyrde jag filmer på vidoteket; Harry Potter 7 del 1, Constantine och Eagle eye. Nice! Har redan hunnit se HP. X)

Imorgon bär det av till Sundsvall och mina kusiner. Det ska bli roligt att få vara med dem. Nu har de andra (d.v.s. mamma och dem) bestämt sig för att stanna hemma i a.f. men de har redan sagt att de ska betala min resa, så nu är det försent att ändra sig. XP

Sedan har jag suttit och kollat på lite Regular ordinary Swedish meal time-avsnitt. Fy fan vad bra de är! XD

tisdag 19 april 2011

Förlåt att jag aldrig någonsin kommer att säga förlåt

Now that's a paradox. Samma som Pinocchio. Om han säger: "Nu kommer min näsa att växa." och hans näsa inte växer, då ljuger han ju. Och växer näsan, ja då ljuger han ju inte.

Men det handlar faktiskt om att hela sig. Min ambivalens blir bara värre och värre eftersom att jag bara blir allt mer rädd. Nuförtiden är vanliga val i butiken mycket svårare än förut. Simpla ja- eller nej-frågor har blivit till en pina. Vad jag är rädd för? För hemska saker och för att bli kallad hemska saker. Frågar du mig om jag vill ha ett glas vatten snurrar tankarna klyschigt febrilt inuti skallen. Vad ska jag säga? Vad är det meningen att jag ska säga? Vissa gånger är det bättre än andra. Men oftast är det bara sjukt. Jag önskar bara att jag inte vore så himla rädd.

Saker jag säger. Min rubrik. Vad kommer de att säga om den? Jag kommer aldrig att säga förlåt, jag vill er ingenting. Inte nu. Bara ytliga saker, de tycker jag om. Om saker ligger på ytan drunknar de aldrig och singlar ned till botten med havets tyngd tryckande på. Men det handlar om att hela sig.

måndag 18 april 2011

Black holes and revelations

Jag har tänkt på en sak. Jag är en sådan person som velar ganska mycket fram och tillbaka och kan besluta en sak i ena sekunden för att i nästa ha hunnit tänka ut en annan sak jag vill göra i stället. Och det är jag okej med. Hur skulle jag inte kunna vara det? Det kommer naturligt och jag skulle nog ha upptäckt det tidigare om det hade stört mig. Däremot kan jag definitvt tänka mig att det stör andra. Ty jag talar även om stora saker här - det kan vara allt från små beslut till stora. Världen är dock inte sådan. Man ska veta precis och sedan ska man inte ändra sig. Många är så, och funkar inte världen så blir strukturen i samhället lite svårhanterlig, så det är så världen ska funka antar jag, men jag gillar att inte vara så. =)

Spontan. Ja, det är jag väl. Dumdristig? Nej, det skulle jag inte säga. Otänksam? Ibland. Harry Potter? Alltid.

lördag 16 april 2011

Livet

Att vara fast.
Att vara ensam över påsk.
Att klara livhanken.
Att längta efter något man sökt så länge.
Att vara soldat i ett krig man föddes in i.

Att träffa dem/den man älskar mest av alla i hela vida världen.
Att se film på kvällen.
Att gå ut i skogen med hundarna.
Att läsa.
Harry Potter och Buffy.

fredag 15 april 2011

Åh, min sol!

Om ca. 1½ timma är det dags att bege sig till skolan för en lektion ang. Jugoslavien. Nu är det dags att läsa upp sig och friska till minnet igen. Jag gjorde även det igår. Vad jag också har gjort, fast imorse, var att ansöka till universitet. Stockholm och tyska. Jag höll på att få en härdsmälta i hjärnan imorse. Jag visste inte vad jag skulle göra och bla bla bla, men så till slut hade jag bestämt mig för vad jag skulle gå. Åh, sole mio! Inte för att jag vet vad det betyder. *Googlar* Min sol... Jaja. Det funkar. Åh, min sol! Nu är det över. Tror jag.

onsdag 13 april 2011

Drömmen

Jag älskar att drömma. Genom mina drömmar kommer jag inte bara på de mest otroliga saker, jag får även uppleva dem. Mina drömmar är nyckeln till ett djupare tänk än mina medvetna filosofier. Jag uppskattar även de flesta mardrömmar, ty de är i sig ett äventyr, de med. Eller som Eduardo Galeano sade: "Drömmarna och mardrömmarna är vävda av samma stoff." De drömmar jag inte är så förtjust i är de tråkiga, vanliga. De glömmer jag bort så snabbt. Men så finns det vissa drömmar, som drakdrömmen eller drömmen jag drömde natten till igår - de som är så fantastiska att man vet att något liknande hade man nog aldrig kommit på i vaket tillstånd. Kanske något lika extraordinärt, det är möjligt, men ej det man precis drömde. Jag förlorade dig väl inte nu?

"Du ser något och säger: "Varför?" Men jag drömmer om något som aldrig funnits och jag säger: "Varför inte?"
- George Bernard Shaw

måndag 11 april 2011

Study hard

Jag är trött, trött, trött. Men ingen vila ännu. Nog trött är jag inte för att ta mig sådana friheter. Nej, på IB är det arbete som ger frihet.

Jag har märkt att det händer mycket på biblioteket i Boden. Drama, människor som kommer och går, människor man känner igen... Mycket helt enkelt. Jag hoppas hinna klart mycket av mitt arbete denna vecka. Jag måste plugga under lovet också. Yikes! Boring! Howthathaveth.

Tänk att det bara är en månad och nio dagar tills exams slutar för mig. Så skönt. Men så är det 21 dagar tills det börjar. Nä, nu fokuserar vi på när det slutar tycker jag. Ja, så säger vi. Glädje! Le som om du menar det. J/K ;)

söndag 10 april 2011

Fantasi

Min fantasi är vad som räddar mig, kan man säga. Räddar mig från vad? Jag vet inte vad jag ska svara på det riktigt; att säga all negativitet vore att ljuga, men när saker känns så där riktigt hemska så rymmer jag. Ja, det gör jag. Jag har rymt massor med gånger, men inte hemifrån. Tvärtom - jag rymmer hemåt. Det är inte bara ett sätt att frånkomma tristess, utan ett sätt att beskydda mig själv på. Det tog flera år att inse en grej eftersom att jag hade kokat ihop historier om den raka motsatsen. Men så fortsätter jag att drömma trots den nyfunna vetskapen, eftersom att den sårar. Men fatta mig inte fel nu. Jag lever inte i den världen, jag rehabiliterar mig genom den.

Min fantasi vet inga gränser och jag får komma på massor med olika lösningar till olika problem genom alla mina historier. Olika scenarion, olika karaktärer, olika världar... Det är det käraste jag innehaver, det är min yttersta frihet.

lördag 9 april 2011

Trygghet

Jag vill ha min himmel röd, jag vill ha mitt hem komplett och jag vill vara fri. Jag säger att jag vill vara ensam, men sanningen är att jag vill vara med... Sedan när har jag talat sanning? Fast det är ju det jag alltid gör. Dock så har mina goda vän (dassboken) sagt till mig att "Den bästa lögnaren talar 90% sanning."

Jag gick till vår plats idag och jag följde stigen ännu längre, det såg likadant ut hela vägen. Fällda träd; som om de gör allt för att förstöra för mig. Men jag har redan den platsen inom mig, i mitt hjärta och i min själ. Jag kan fortfarande gå dit och minnas. Jag finner mig själv på det enda stället jag kan förlora mig själv.

fredag 8 april 2011

Minns du första gången jag sprang om dig?

Jag gillar minnen. Minnen kan få dig att skratta år efter att själva händelsen har skett. Minnen kan ge dig en klarhet; efterklokhet. Minnen kan få dig att fortsätta hoppas.

Minnen kan även förstöra allting. Om det finns en sak som du tvingas minnas när allt du vill är att glömma, är inte minnet någon barmhärtig samarit längre.

Men om det är som med Ben från Skattkammarplaneten då? Om man inte har något minne? (Typiskt mig att ta ett exempel på en fiktiv figur istället för en levande människa.) Man glömmer allt det dåliga men i samma veva glömmer man allt det goda. Även om man har dåliga minnen har de bra minnena en tendens att lysa starkare än dem.

Vi minns inte bara händelser, vi minns även känslor. Jag glömmer lätt en händelse, ett argument eller vad jag gjorde för tre dagar sedan, men jag glömmer inte känslorna. Nu blev det ett virrvarr av tankar som jag inte får ut på papper (läs: jag är för trött för att orka jaga mina tankar just nu).

Jag är världens lyckligaste människa.
För jag fick träffa någon som dig.

torsdag 7 april 2011

En blek lanterna

Fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten
Varit död i minuter, hela själen var bruten
Blivit jagad av snuten, varit vilsen på djupet
Jag har famlat i mörker, men i dig såg jag ljuset
Och för dig har jag låtsats, och dolt mina tårar
Med dig blir jag mindre, som gubben i lådan
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Tusen gånger om

Blivit lämnad i staden, medan du gick och blunda
Fick jag kängor mot magen, tills jag smakade gatan
Ändå gick jag tillbaka, och jag måste va galen
Som nyss blivit bedragen, och som tänkte på laget
För jag trängde bort jag-et, och jag såg alla tecken
Men jag ville va bättre, men då blev allting sämre
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Tusen gånger om

Ställ oss båda på en våg, och snart så flyger du bland stjärnor
Jag bär tyngden utav rymden, ändå finns du i mitt hjärta
Ta mitt skimmer, för jag brinner, du är blott en blek lanterna
Jag har gjort det här så länge, jag kan lika väl fortsätta

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om

Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om

Jag är medveten om det, men det gör inte mig ansvarig.

Rymden

Just nu sitter jag hos Erica, ty jag har pluggat hos henne. Jag vill inte att morgondagen ska komma, för jag måste upp så tidigt för att fara till tandläkaren. =\ Jag ska gå hem alldeles strax så att jag kan lägga mig i a.f. ganska tidigt.

Imorgon ska det vara filmkväll hos oss, Sofia, Robin, Lillis, Lisa och Mikael ska komma. Erica skulle kanske också komma. =)

Jag lånade två böcker idag. Catcher in the Rye av J.D. Salinger, som jag har velat läsa jättelänge, och Stäppvargen, en bok som påminde mig om Doktor Glas - min favoritbok skriven på svenska.

Vi ses någon dag, hörrudu.

onsdag 6 april 2011

Aschill

Nu har jag sovit/pluggat/kollat på en rolig sida på internet hela dagen och det är återigen dags för att plugga. Jag hoppas att jag kommer kunna göra det när jag är hemma, men jag kanske kan fara till Erica. Det är trots allt hon som har vår dator hos sig!

Imorgon ska jag åka hem till Sikfors. Jag ska till den mest inkompetenta yrkesgruppen - tandläkaren. Meeen, jag får väl hoppas att det går smidigt. Jag kanske tar med en bok och ber dem att hålla upp den åt mig så att jag kan läsa. Ha ha! Det hade varit kul att se deras reaktion till det.

Men nu ska jag berätta vad som hände mig idag! Precis när jag kom ut från stigen mellan järnvägsspåret vid Sveafältet och trottoaren uti där jag bor, så kom en lastbil och skvätte ned hela mig!!! Det var som på film! Jag såg den inte först eftersom att det snöade, så jag hade huvan på. Och så helt plötsligt tittar jag upp och inser: Asstor vattenpöl + asstor lastbil = jag kommer bli neddränkt! Taskigt.

tisdag 5 april 2011

Epic



It's Jim Parsons in a leather jacket for fuck's sake!!! OH MY SHIT - THIS IS AWESOME! I never thought I'd get to see this. There is a God! Not that I ever doubted it, but still. I get to use that expression too. He's so cool. Jim Parsons i.e.

Två månader

För två månader sedan var det Februari. Då var det becksvart utomhus vid den här tiden. Om två månader är det Juni, då är det ljust som på dagen vid den här tiden.

För två månader sedan var det -30 grader utomhus nästan varje dag. Nu är det ungefär 0-10 grader ute, beroende på om man är i skugga eller i solljus. Om två månader kommer snön att ha smält, så det torde vara varmt, även om jag inte vet till vilken grad. Ursäkta ordvitsen.

För två månader sedan var det en bit kvar till mocks och ännu längre till exams. Jag var goude så leds. Nu är mocks sedan länge (känns det som) förbi och jag kommer inte ens på alla lektioner till förmån för mina självstudier. Exams hägrar och det är nervöst - tänk om jag inte fördelar tiden bra nog! Om två månader är exams slut och jag kommer nog känna mig avslappnad, men samtidigt lite nervös över mina betyg. Eller kanske det går tokigt och jag blir jättenervös! Nä, det tror jag faktiskt inte. Jag tar det som det kommer.

På två månader hinner mycket förändras, på fyra månader hinner allt slå om och bli precis tvärtemot vad det ursprungligen var. Tänk vad som händer om två år - 24 månader. Inför det är det bara ovisshet och en melodi tränger fram ur ett mörkt hörn i mitt huvud... "Ödet är dolt; går ej att se. Vad som väntar dig står i stärnorna." Japp, Sailor Moon is awesome. Och det är min inställning till framtiden just nu.

måndag 4 april 2011

För dig är det kört

Att försöka fixa någonting med sina bara händer går inte
Man behöver tron och om tron sitter fast är du körd
För dig som inte känner "det här klarar jag av!",
för dig är det kört

Så känner jag ett tvång av att tänka. Är det något jag inte är positiv inför eller säger "det här vet jag att jag kan!" så blir jag orolig. Jag tvingar mig själv till att låta positiv inför grejer - för det är så man ska vara, för då klarar man det. Det är ju psykologiskt. Men om jag har den inställningen att: "Jag vet att jag är dålig på det här, men jag gör mitt bästa och det kommer att gå bra." Då blir det inte bra. Då blir det pressat och tvunget. Men om du utelämnar "och det kommer att gå bra"-delen, så kan det faktiskt funka!

Att fixa något med sina bara händer går
Du lär dig dina begränsningar och dina styrkor allteftersom
Tron kommer när den kommer, tvinga den inte
För pessimisten går det oftast bra
Men för mig är det kört

söndag 3 april 2011

Högskoleprovet

Dåligt. Det är et bra ord för att beskriva min upplevelse av högskoleprovet. Låt mig nu berätta... Eftersom att man bor i Sikfors så måste man åka in till staden för att kunna göra högskoleprovet. Ingen av mina få vänner från Piteå kommun skulle göra provet, så där satt jag utmobbad bland hundratals människor. Jag var tvungen att kolla in i ansiktet på människor jag hatar, människor jag vill undan från, människor som påminner mig om de dåliga delarna av mitt förflutna eftersom att de personifierar dem. Jag kände inte igen en endaste människa, förutom dessa som jag tidigare beskrivit.

Jaha, så det kan jag tåla även om jag blir på dåligt humör. Men (det slutar inte än) när jag gick på lunch så kunde jag inte riktigt bestämma mig för vart jag skulle gå eftersom att det kryllade av människor och var fullt överallt. Så jag stod en stund utanför Arbaillo (de har världens bästa customer service, men jag kommer till det sen!) och velade, men såg sedan att det fanns en plats där jag kunde sitta. Efter att jag hade beställt gick jag och satte mig och helt plötsligt kommer jag på att jag har glömt att betala! Så jag frågar en kille om det är okej att trängas lite eftersom att jag glömde att betala och han är jättesnäll och säger att det går utmärkt. Jag säger till han i kassan att jag glömde visst att betala och får chansen att göra det. Ja - chansen! Helt plötsligt, som om mitt kort känner på sig vilket humör jag är på, så tillåter det inte att pengar går igenom det. Efter 3 hela försök ber jag så hemskt mycket om ursäkt och känner samtidigt paniken välla upp inom mig. Vad säger han i kassan då? Han säger att det är lugnt och jag kan betala någon annan gång då jag kommer in. Jag säger till honom att jag kan gå och ta ut pengar, men han insisterar. Så, efter en pinsam måltid går jag och tänker ta ut pengar för att genast kunna betala. Tror ni det gick? Nej, det gjorde det självfallet inte! Men jag ringde till Fredrik och sade att han fick ta med sig pengar så att jag kunde betala. Jag vet till 100% att jag har pengar på mitt konto. Det finns ingen tvekan om saken. Jag har alltid(!!!) nog med pengar, men ändå får man ibland stå som ett fån p.g.a. den djävla skitbanken! Inte första gången det händer, kan jag ju lugnt säga er.

Jag skyndade mig sedan tillbaka till provet och på vägen spillde jag ut mycket av min cola när jag kollade vad klockan var på mitt armbandsur... Så går det när man är stressad! Jag torkade upp det, slängde drickan och skyndade iväg igen.

Efter proven så ringde jag Fredrik och frågade vars han var. Vad var hans svar? "I Sikfors." Då hade han inte ens farit! Vid det laget var jag redigt leds på Pite och allt som har med det att göra. Jag pratade om att jag ville hem till Boden. Sedan kom han i a.f. och jag slapp det där hemska stället, gick med Mikael i kundvagnen på Ica och betalade min lunch på Arbaillo.

Slustats av dagen: Högskoleprovet was a waste of time and money for me, jag ska typ alltid äta på Arbaillo i fortsättningen och jag måste undan från Pite ett tag eftersom att jag fortfarande påminns och alltid påverkas om vilka dumma idioter som jag känner till därifrån.

fredag 1 april 2011

We will all laugh at gilded butterflies

Jag måste säga att jag tycker att det är hemskt att de på msn:s hemsida skrev att det såg ut som att Megan Fox hade genomgått plastikkirurgi. Jag ba: What?! Det gör det inte alls! De sade att hennes näsa såg större ut förut. Öh, okej, den var precis samma form som innan och knappt märkbart smalare. Hon har knappast genomgått platikkirurgi på näsan! Jämför bara min näsa med hur den var för två år sedan - den var bredare då, smalare nu men fortfarande samma form. Sedan började de med indicier om bröstförstoring. Än en gång: Va?! Det enda jag tyckte var riktigt olikt var ögonen, om något. Det roligaste var ju att de sade: "Om Megan har fixat något i sitt redan vackra utseende, så är detta däremot högst diskret gjort." Eller, så har hon helt enkelt inte det?!? Har de sett henne utan en massa smink som experter applicerat på henne? Då ser hon "vanlig" ut. Sedan skriver de att tippen på näsan ser "spetsigre och smalare" ut än tidigare. Låt mig påminna er om exemplet om mig. Samma sak! Men saken är den att bilden de jämförde med var en som måste vara från hennes tonår! Jag menar, kom igen!
Man kan inte gå omkring och säga att: "Påven, han är säkert en bandit! Alltså, han har säkert flera miljoner med stulna pengar. Men i sådana fall döljer han det väl, han har dem säkert under hatten." Skärp er! Ni kan inte vara allvarliga!

Jag vet att man inte borde hetsa upp sig för något sådant här kanske, men jag tyckte inte jag kunde låta det gå för denna gång och jag ville bara påminna er om att media skriver en massa skit, även utan belägg!

För framtiden

Ikväll ska jag spela innebandy med mina syskon. Det behövs eftersom att jag har ätit en stripsmeny, en snickerskaka, Gullans kaka och pitekaka idag. Jepp! He var gott! Så nu kommer innebandymatch väl till pass.

Imorgon är det högskoleprovet. Jag blir faktiskt arg på dem eftersom att det ska ta så lång tid. Jag hade hellre gjort två delprov på två timmar utan någon rast, thank you very much. Men nähä. Det hade varit lättare om man hade skrivit det här i byn. Jag tycker det är mycket roligt att de skrivit specifikt att man bör ta med sig en "rak linjal". Så alla ni som hade tänk ta med er måttbandet, tyvärr - linjalen måste vara rak. Jag som hade tänkt ta med mig min krokiga... Aja. Men seriöst, tror de att man kommer dit med en vinkellinjal? Vem skulle det gagna ens?

Jag har suttit och läst litegrand i SSU:s tidning Frihet och jag vill verkligen läsa om Håkan Juholt och alla andra intressanta grejer de skriver om. Mycket underhållande och lärorikt!