Challenge accepted

Idag var min första dag på universitetet. Det var spännande och tråkigt. Jag kom nämligen dit typ 3 timmar innan allt började. Jag gjorde det för att vara förberedd, ni vet. Typ om jag skulle ha skitsvårt att hitta salen eller någonting. Men det hade jag inte. Issa visade mig runt universitetet i torsdags, så därför visste ju till vilken byggnad jag skulle och klassrummet hittade jag på en gång, ty jag listade ut deras system (sal E319 betyder ex. att det är på tredje våningen i hus E).

Jag pratade med en tjej som satt bredvid mig. Hon var trevlig. Jag kunde inte undvika att tänka, medan jag satt därinne, på vilka jag i framtiden skulle vara med mest. Kanske det inte alls är tjejen som satt bredvid mig idag, man vet aldrig. Det är något framtiden får utvisa.

Vår grammatiklärare, som även hade introduktionen med oss, sade att här ställde de höga krav på eleverna. And I was like: Challenge accepted.

Efter jag varit på universitetet bestämde jag med Jonathan att vi skulle träffas imorgon. Jag är ledig då och jag har ett ganska lugnt schema resten av veckan. Det känns skönt. Det är synd att jag måste droppa min latin, men då blir det ju bara mer tid över till tyska helt enkelt!

P.S. I'm afraid... Why, I cannot divulge. However, I believe some of you can riddle it out. D.S.