Jag hörde precis Avrils nya singel "What The Hell" och det var precis vad jag tänkte. Jag har längtat efter det här albumet i ett år! Jag har läst en intervju där Avril hade sagt att i detta album skulle hon använda tidigt skrivna låtar och att de skulle vara själsliga och djupa eller whatever, jag kommer inte ihåg. Men när jag nu fick höra den första låten så kände jag en viss hopplöshet inom mig. Den var... Kan jag säga det? Dålig, var den. Dålig... Men hoppet inom mig kommer inte slockna om resten av låtarna är bra. Jag menar, Alice var ju bra.
Jag kommer alltid att ha den gamla Avril - Let Go och Under My Skin.
Dressed up like you're somethin' else
Where you are and wear it's sad,
You see, you're making me
Laugh out when you strike your pose
Take off all your preppy clothes
You know you're not fooling anyone
Trots alla andra bra artister är det alltid hon som kommer att betyda mest, ty hon har gjort mest för mig.
With you by my side I will fight and defend
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar