tisdag 26 april 2011

I open at the close



I cannot let them die in vain.
They fought by my side
And fell with their pride.
One a brother, lived with all his wit.
Another taught me life, and how to deal with it.


Tänk dig att du går helt ensam i höstmörkret. Ni vet, det där mörkret som gör att man känner sig ensam som aldrig annars. Det är kallt ute, en sådan kyla som gör att hela världen blir kall. Gatuljusen gör att marken blänker av regnet som faller ned och förgäves försöker ta sig upp till himlen igen bara för att återigen slås ned till marken en sista gång. Du märker inte ljusen, de är inte av betydelse. Men musiken... Det du lyssnar på är denna låt och trots mörkret, kylan och ensamheten så vet du med säkerhet att du inte är ensam. Du är inte ensam. En sådan låt är detta. Det är wrock. Suck it.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar