onsdag 4 maj 2011

En andra chans

Nu är den värsta exams-dagen över. I alla fall vilken jag tror, och hoppas för den delen, är den värsta. Jag har haft 3 prov idag och nu är all psykologi över, så nu har jag tid att fokusera på annat. Skönt! Jag ska se Glee nu. X)

Idag när jag var på väg hem från promenaden jag gick på, så såg jag några killar som spelade fotboll på Bodenbo arena. När jag gick förbi for bollen ut och alla som har spelat där vet hur ofta det sker och även hur jobbigt det är att vara tvungen att hoppa över staketet för att hämta den igen. Så jag tänkte vara sjysst och kasta in den igen. Saken är ju bara den att det finns långa stolpar i hörnen och då jag precis befann mig vid just ett hörn skulle jag kasta en snedboll så att bollen kom in på plan. Vad tror ni hände? Jag kastade naturligtvis bollen i stolpen och var tvungen att göra ett nytt kast. Vad tror ni hände då? Jag kastade in den rätt den här gången, men ni trodde att jag klantade mig igen, va? ;) Men det var ändå goude pinsamt.

2 kommentarer:

  1. Det hade varit klockrent om du hade fortsatt att kasta bollen så att den träffade stolpen och sedan när du kastat typ tio gånger så ger du upp och lägger bollen på marken och går sen därifrån HAHAHAHAHAHAHAHA
    Eller så skulle du ha tagit bollen och sprungit iväg!
    ELLER så skulle du ha skrattat åt dem och kastat den ännu längre bort!
    ELLER SÅ SKULLE DU HAR RINGT MIG SÅ HADE JAG TAGIT MED MINA DRAKAR SÅ HADE DU TAGIT DINA EKORRAR SÅ HADE VI ATTACKERAT DEM!!! MOAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
    Du: 0.0...... TOTALLY!!!! He he he

    SvaraRadera
  2. Hahahaha, så kul. Det hade varit så typiskt mig att göra något sådant, men tur var det inte jag som gjorde det. :)

    Fast det roligaste är nog ändå att jag kan se det framför mig. Men de vet ju inte vem du är, och kommer kanske inte ens känna igen dig om de såg dig igen. =)

    Det måste vara fel på mig, knakar som bara den. Nu är det tyvärr inte "Jag växer så det knakar" för jag är fortfarande hela 158,5 cm lång, utan det är mer ett knakande som att jag är uråldrig. Men skelettet kommer alltid att vara runt 20 år, även då vi är typ 90. Det var vad de sa i en film som vi såg på biologin i af.

    SvaraRadera