tisdag 1 november 2011

Our troubles will be miles away

Jag har någonting att bekänna. Jag har redan börjat lyssna på julsånger. Inte bara nu i November, jag började lite smått för ett par veckor sedan och sedan dess har det bara eskalerat. Ha ha! Å andra sidan brukar jag ibland lyssna på julsånger i Juli också. Allt beror på mitt sinnestillstånd.

Det var inte det jag egentligen ville berätta om. Jag ska berätta om någonting bedrövligt ironiskt. Jag satt nyss och lyssnade rofyllt på When Christmas Comes To Town från Polarexpressen, när jag bestämde mig för att läsa de översta kommentarerna, de med flest röster. Första kommentaren skrattar jag bara åt för jag tänker att det helt enkelt är en massa dumma Amerikaner som har sett på den där videon, den lyder nämligen så här: "Merry Christmas every1!!!!! lets remember what truley matters and lets all pray for the troops in iraq."
Låt oss nu ignorera alla skrivfel och fokusera på innehållet. Egentligen förstår jag att det är en fin tanke, men är vad som verkligen räknas kriget i Irak? Eller snarare trupperna där. Naturligtvis vill vi att de ska leva, men det känns som att hjärntvättade Amerikaner inte riktigt är vad julen handlar om... Förstår ni vad jag menar? Och Irakierna då? Hm, nä nu släpper vi den kommentaren och riktar oss mot den andra, med näst flest likes.

"This song is so sweet! Every year my family spends $200 on the poor".
"This song is so sweet!" Yeah, I totally agree! Actually, we sang thi- "Every year my family spends $200 on the poor"... *Crickets chirp* Jaha... Jag vet inte riktigt var jag ska börja här. För det första: K bry?!? För det andra: Öh, hört talas om ödmjukhet?! Antagligen inte. Vaddå random fact! Jag tror inte julen handlar om att ni spenderar 200 dollar per år för att hjälpa fattiga för att sedan sitta och skryta om det till varenda människa ni råkar ha möjlighet att kommunicera med. Att hjälpa de fattiga med så mycket pengar är jättebra, men det är ju för deras skull man gör det! Det är väl ändå ens medkänsla till andra människor som styr en till sådana handlingar, inte ära och berömmelse bland ens ekonomiska jämlikar? Det är inte vad julen handlar om.

Jag skall nu återgå till mitt julsångslyssnande en stund till och skaka bort de där kommentarerna ur mitt huvud. När julen nalkas ännu mer blir det julfilmer, julpynt, ännu mer julsånger och naturligtvis att sprida julkänslor. Det är vad julen handlar om; julkänslorna. Den genuina glädjen som delas av så många människor. Kanske är det våra själar som länkar starkare till varandra?

Have yourself a merry little Christmas
Let your heart be light
From now on,
Our troubles will be out of sight

Have yourself a merry little Christmas
Make the yuletide gay
From now on,
Our troubles will be miles away

2 kommentarer:

  1. Det där är så hemskt! Påminner mig om en gång för inte så länge sedan när jag såg en kompis jag träffat på UNP-resan skriva på facebook "My boyfriend is out fighting in the war so that your boyfriend can stay home and go out partying on the weekends" - or something of the like.
    F.ö. så är USA på tok för fyllt av charity. Charity balls (by rich people for rich people so that rich people can flash pretty dresses and be happy about themselves because "it's all for the homeless/dogs/children with cancer/police pension fund/church/abuse shelters"), Julkorgar (påskkorgar osv.) som säkert ger en familj god mat och kanske någon present till jul men som hade varit mer uppskattat om det kommit som ett jobb, eller bidrag till sjukförsäkring/läckorna i taket/etc.etc. Att ge pengar är lätt när man har pengar att ge, att hjälpa till ngn kväll med att servera mat på ett soppkök är lätt när man får media/skrytcreds. Att kämpa för minimilöner, sjukvård etc, det är ju lite svårare.

    SvaraRadera
  2. F.ö. här är ett jättebra seminarium jag sett om ungefär det här ämnet: http://www.youtube.com/watch?v=cZ7LzE3u7Bw&feature=channel_video_title

    SvaraRadera