Jag kommer aldrig klara processkrivningen. Processkrivningen i Tyska I på Stockholms universitet innebär att man ska skriva ett referat på tyska, som endast får innehålla max. 10 fel. På första försöket. Det är provet. Ich will nie die Klausur bestehen. Så, ena delen av mig försöker desperat komma på en plan, i vilken jag kan ta både Engelska I och II samtidigt nästa år. Kommer det att gå, månntro? Icke troligt, men en gnutta hopp finns väl kvar inom mitt sargade sinne. Eller är det falskt hopp?
Å andra sidan finns den där "Bli en man"-kämpen som tror på mina förmågor. Den brukar komma fram när den behövs, men denna gång vet jag inte om den är bäst att lyssna på. Jag menar, detta är min översättarexamen, min framtid, vi talar om här. Jag måste klara Tyska I för att få min översättarexamen överhuvudtaget. Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag är bedrövad över detta, men försöker samtidigt frenetiskt leta efter en lösning i mitt huvud. Någonting måste funka. Kanske min kämparglöd finns i att finna lösningen snarare än att satsa på ett prov som verkar helt hopplöst.
Klockan tickar och snart är det upp till bevis, då måste jag visa vad jag går för. Jag vet inte bara var, hur eller när. Vilket alternativ blir det? Allt jag vet är att jag skall inte vända om. Det finns ändå ingenting bättre där.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar