Jag har varit tyst de senaste dagarna. Eller egentligen inte, jag får typ ont i halsen av mitt babbel. Stackars Gurra. Fia hade i a.f. tur som slapp det idag. Man ska inte låta mig prata på sådär. (Fast jag har upptäckt att jag själv brukar be stackars Gustaf att vara tyst. Jag är hemsk.)
I lördags var jag, Fredrik och Mikael hos pappa. Vi åt på Milano, fast jag ville äta på Rönnbäcks (jag har typ seriösa Rönnbäcks-cravings). Mikael bara busade, men jag var så lat och kollade på extreme home makeover. Jag tycker det är bra när man får se ett ruckel förvandlas till ett fint och robust hus, men det är desto mindre roligt att tänka hur de ska klara av skatten däremot. Jag brukar även tänka på hur det måste se ut i de fattiga områdena, där husen är förfallna typ, och så kommer värsta lyxhuset mitt i smeten. Ha ha, utbölingar måste bli väldigt förvånade när de kör förbi.
I söndags stressade jag över min dåliga presentation till tyska litteraturen. Det var det sämsta framförande jag någonsin tagit mig an. Ty fusan vad skönt det ska bli att slippa snacka på tyska när man börjar översättarlinjen. =) Jag sov så himla dåligt på tåget ned, mina ben har än idag inte återhämtat sig riktigt.
Så vad har jag gjort idag? I typisk IB-anda har jag procrastinated och gått på spelning på Kafé 44 istället för att göra översättningsläxan, som jag f.ö. håller på med nu. Jag träffade lite trevliga personer där. Annars har jag mest tjatat sönder Gustaf om alla de ting. Snart blir det ljuv, efterlängtad sömn. Mmm...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sann IB-anda, ack vad jag saknar den ^^ Haha Apropå Home makover-husen, jag tänker alltid hur hemskt det blir när barnen/ungdomarna antingen växer upp eller bestämmer att de inte alls gillar basket lika mycket eller bara bestämmer sig för att att ha en rund hollywoodsäng bara är obekvämt och fult....
SvaraRadera