torsdag 26 september 2019

Speak Now

Taylors tredje skiva heter Speak Now. Den skulle egentligen heta Enchanted (namnet på en låt från skivan) var tanken från början, men Taylor övertygades om att låta den heta Speak Now istället. Vare sig det var något Taylor egentligen ville eller tvingades till får vi kanske aldrig veta. Det här är ett album som jag till en början inte var så förtjust i, men nu är det (som jag sade i mitt tidigare blogginlägg) nummer tre i ordningen av mina favoriter. Det är egentligen svårt att välja mellan den här skivan och reputation, det står och väger mellan några låtar som tippar över vågen till Speak Now-sidan. Det och det faktum att det här är en av skivorna med bäst text, väldigt målande beskrivningar och hela fyra låtar som går över 5-minutersstrecket. Taylor har skrivit många letar helt och hållet själv och de andra låtarna skriver hon i princip själv och tar sedan lite hjälp av någon annan att färdigställa dem. Det som är speciellt med Speak Now är att alla låtar på den här skivan är skrivna helt och hållet av Taylor själv.

Speak Now

1. Sparks Fly

En låt med mycket fart i. "The way you move is like a full on rainstorm, and I'm a house of cards" är de inledande orden i låten. Jag tycker att den här raden beskriver Taylors låtskrivande på ett bra sätt. Varför säga "You knock me off my feet" när man kan beskriva det så här istället liksom? Hela låten är ett energiknippe och jag tycker att den delar en del likheter med Fearless, i synnerhet vad gäller energin och känslan.

2. Dear John

En av Taylors berömda nummer 5-låtar. För er som inte vet, så uppmärksammade fansen att Taylor verkade lägga just de råa, emotionella, sårbara låtarna på just plats nummer fem i ordningen av låtar på albumet. Hon gjorde det utan att tänka på det, men sedan det påpekades har hon medvetet vigt en sådan låt till plats nummer fem på sina album. Den här sångens studioversion är jättebra, men den gör sig nästan ännu bättre live. Det mest ikoniska är bryggan:

"You are an expert at sorry
And keeping lines blurry
Never impressed by me acing your tests
All the girls that you've run dry have tired lifeless eyes
'Cause you burned them out
But I took your matches
Before fire could catch me
So don't look now
I'm shining like fireworks
Over your sad empty town"

Låten är värd att lyssna på bara för den här biten nästan.

3. Haunted

Förut brukade alltid fans säga att det här var deras favoritlåt och jag minns att jag tänkte att den här verkade vara superpopulär. Nu säger de flesta att det är All Too Well istället, den som jag alltid har gillat. Hur som helst, för att återgå till Haunted så är det här en väldigt bra låt och det är mycket fioler i den. Det är mycket kraft i låten också, speciellt i refrängen. Den handlar i princip om hur textjaget fortfarande "hemsöks" av en gammal kärlek som denna inte kommit över. Min favoritdel är när Taylor innan sista refrängen sjunger "I know, I know, I just know / You're not gone, you can't be gone / No" Hon sjunger hela låten med så mycket känsla, men den här biten är verkligen känslofylld. Ett tips är att lyssna på den akustiska versionen också, den är så grym!

4. If This Was A Movie

Jag brukade hoppa över den här förut. Jag hade fått för mig att den inte var så bra, att jag hade lyssnat på den förut och inte fastnat för den. Men så lyssnade jag på den igen för kanske ett halvår-ett år sedan och återupptäckte den. Nu kan jag inte förstå att jag hoppade över den. Den har lite samma stuk, som Haunted; det är en kraftfull låt som handlar om hur man inte kan sluta tänka på en gammal kärlek. Som vanligt är det Taylors berättarsätt och liknelser som målar upp så starka bilder. Jag skulle försöka välja ut en textrad, men det är svårt. Hela låten bygger ju upp en bild, så jag rekommenderar er att bara lyssna på den.

5. Long Live

Det här är låten som jag säger att jag ska ha på min begravning. Vem vet om jag hinner ändra mig tills jag faktiskt dör, men den här ger mig all the feels. Mest är det egentligen den här biten som griper mig:

"Long live the walls we crashed through
All the kingdom lights shined just for me and you
I was screaming, 'long live all the magic we made'
And bring on all the pretenders
I'm not afraid
Long live all the mountains we moved
I had the time of my life
Fighting dragons with you
I was screaming, 'long live the look on your face'
And bring on all the pretenders
One day we will be remembered"

Jag menar, hon sjunger om drakar och magi - vad mer kan man önska sig? Skämt åsido, det är en fin låt om att tänka tillbaka på goda tider.

6. Last Kiss

Det här är en av mina favoriter. Det är en långsam melodi som passar väl ihop med uppgivenheten i texten, känslan av saknad efter någon som har lämnat en. Känslan målas upp genom textrader som "So I'll watch your life in pictures like I used to watch you sleep / And I feel you forget me like I used to feel you breathe". Det är en hjärtskärande text, men som vanligt är det hur hela berättelsen byggs upp som gör att en sådan textrad blir så förkrossande. Hon har ett sätt med orden.

Nu har jag nämnt några av mina personliga favoriter som inte blivit singlar (förutom Sparks Fly). Ska jag rekommendera fler sånger, så är det Back To December och Mean, som är två singlar från albumet. Den här skivan har förresten också Taylors absolut sämsta låt. Den är pinsamt dålig. Den heter Superman, så nu kan ni antingen hålla er borta från den eller lyssna på den och cringea till döds.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar