RED

Nu har vi kommit till mitt favoritalbum av Taylor Swift - Red. Red släpptes 2012 och det var den skivan som verkligen gjorde mig till ett fan av Taylor Swift. Skivan hade jag nedladdad på min telefon, det var på tiden då jag inte hade Spotify och mest lyssnade på nedladdade låtar. Helt lagligt förstås... Jag lyssnade på den här skivan till och från skrivarlinjen varje dag i princip. Den här skivan blir aldrig gammal för mig, den kan bara bli klassisk.

RED

1. State Of Grace

Det här är en av hennes allra bästa låtar, men ska jag beskriva låtarna på den här skivan med ifall jag tycker det är en av de bästa så kommer jag skriva det på många. Så jag kan säga så här - det är en av de bästa på den här skivan. Och det säger något. Den är nästan lite countryrockig i soundet ibland och det parat med texten gör den till en så storslagen låt.

"So you were never a saint
And I've loved in shades of wrong
We learn to live with the pain
Mosaic broken hearts
But this love is brave and wild"


2. Treacherous

Det här är en lugn låt. Det är som att fastän den är lugn så har den ett tempo som är lite mer i normal takt. Jag kan typ inget om musik, så jag kan inte förklara vad jag menar bättre än så. Det är en av mina favoriter på den här skivan.

"Put your lips close to mine
As long as they don't touch
Out of focus, eye to eye
Till the gravity's too much
And I'll do anything you say
If you say it with your hands
And I'd be smart to walk away,
But you're quicksand"

3. Sad Beautiful Tragic

Det här är den tredje låten i min holy trinity, som består av de två ovannämnda låtarna och så denna.  Det är en underbar, lugn låt som egentligen är väldigt enkel. I sin enkelhet sticker dock känslan av hjärtesorg ut ännu bättre.

"In dreams, I meet you in warm conversation
We both wake in lonely beds in different cities
And time, is taking its sweet time erasing you
And you've got your demons, and darling they all look like me"

4. All Too Well

Om de tre tidigare var the holy trinity, så är det här god tier (som står över the holy trinity i det här fallet, även fast det ju tekniskt sett är Gud). Det är min absoluta favoritlåt och den kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Det finns bara en enda låt av Taylor som har haft ett sådant intryck på mig men det kommer vi till i ett senare album. Det här år ett lyriskt mästerverk, men inte bara det, musiken är så bra! Det är lite som i Bohemian Rhapsody, att låten går från lugn till rockig och så vidare. När det gäller All Too Well så börjar den lugnt, det är kraft och mer liv i refrängerna, för att låten sedan ska vända mot ett mer rockigt och kraftfullare sound både i sättet Taylor sjunger på såväl som musiken. (Märk väl att när jag säger rockigt så menar jag rock-igt, inte "det här är rock".) Till sist är det som att låten går ned i tempo igen och blir lugnare och rösten blir som fylld av uppgivenhet.

Här är en av mina favoritdelar ur texten:

"Maybe we got lost in translation, maybe I asked for too much,
And maybe this thing was a masterpiece 'til you tore it all up.
Running scared, I was there, I remember it all too well.

Hey, you call me up again just to break me like a promise.
So casually cruel in the name of being honest.
I'm a crumpled up piece of paper lying here
'Cause I remember it all, all, all too well.

Time won't fly, it's like I'm paralyzed by it
I'd like to be my old self again, but I'm still trying to find it
After plaid shirt days and nights when you made me your own
Now you mail back my things and I walk home alone"

Jag kan inte beskriva mer varför den här är så bra. Jag tycker texten kan tala för sig själv. Det här är låten som du kommer ångra att du inte har lyssnat på.

5. Holy Ground

Den här börjar i ett snabbt tempo och förlorar det i princip aldrig. På vissa ställen hör man sång i bakgrunden och när hon fick frågan vad det egentligen var som sjöngs sade Taylor att det var ljud som representerar lycka. Det var alltså inte riktiga ord, utan ljud som tillsammans bildade representationen av glädje. Bara en sådan sak tycker jag är fantastisk. Den här är så rolig att sjunga med i att man inte ens tänker på texten ibland, men det betyder inte att texten inte är bra också. Här är ett utdrag, så ni kan bedöma själva:

"We blocked the noise with the sound of 'I need you'
And for the first time I had something to lose
And I guess we fell apart in the usual way
And the story's got dust on every page
But sometimes I wonder how you think about it now
And I see your face in every crowd"

6. Red

Den här handlar om Erics pappa i That 70's Show. Skojar bara. Den handlar om kärlek som är "burning red". Egentligen hade det varit passande att lägga till Taylors förord till albumet här, men det är för långt, så jag ska kort försöka förklara vad det innebär. Sådan kärlek är kärlek som är väldigt intensiv och som kan ha sina toppar och dalar, men de betyder någonting. Främst av allt är det en låt med lite tempo och den är väldigt rolig att sjunga med i.

"Remembering him comes in flashbacks and echoes
Tell myself it's time now, gotta let go
But moving on from him is impossible
When I still see it all in my head
Burning red"

7. Girl At Home

Den är bara så bra och kul och trallvänlig. Det är allt jag har att säga. Jag älskar den, en av hennes mest underskattade låtar bland hennes fans, i mitt tycke.

Det var vad jag hade säga om en del av låtarna från Red. Jag har naturligtvis någonting att säga om alla, men jag har gjort ett urval. Det här är några favoriter, men jag tycker att hela skivan är värd att lyssna på (även om Stay Stay Stay är den låt jag brukar skippa). Den här skivan kom att förändra Taylors karriär, men det var främst hennes pophits som gjorde det, såsom We Are Never Ever Getting Back Together och I Knew You Were Trouble. Jag älskar de låtarna, men inte lika mycket som de flesta av de jag nämnt här. Den här skivan är den perfekta kombon av country och pop, tycker jag. Det är inte förrän hennes femte skiva, 1989, som hon blir mer renodlad pop.