Utan mask

Jag är egentligen inte så mycket för film. Filmfestivalen hade ett par bra filmer men även några som inte föll mig så mycket i smaken. Vissa saker är det tänkt att man ska gilla. Det är tänkt att jag hellre ska gå ut och se en film än att sitta ensam i lägenheten och se ut på människorna som kämpar med att hålla paraplyet upprätt och inte låta blåsten ta det med sig. Ibland vill jag hellre det, idag vann den sidan över mig och jag gick och såg Land of Mine. Det var den bästa filmen jag såg på filmfestivalen så i slutändan var det ett bra beslut att gå dit. Samtidigt var jag obekväm under hela tiden förutom de nära två timmarna då jag satt i mörkret och var lika uppslukad i filmen som alla andra. Ibland är det okej att inte vilja gå ut och möta världen, jag skulle säga att det mer än ibland är bra att inse att man inte vill det och lyssna på sig själv.

"Och så dessa masker! De gå med mask allesammans. Till på köpet är det deras största förtjänst. Jag skulle inte vilja se dem utan. Ja, inte heller själv visa mig utan! Inte för dem!"

- Hjalmar Söderberg ur Doktor Glas