Drömmer högt

I mina drömmar kan jag se vad som ligger i mitt innersta. Vilken onödig sak, det vet jag ju redan men jag förtränger det. Istället blir det som ett livets skådespel där allting är som verkligheten som finns inuti mig hela tiden. Ibland slår de över i mardrömmar, men är de egentligen inte alltid det? För jag vill inte se, jag vill inte höra, jag vill inte veta om vad som lurar nere i denna smärtsamt oändliga strömvirvel. Även fast jag redan gör det.