I need something to sing about

Äntligen är jag klar med mitt arbete till utvecklingspsykologin. Okej, jag har bara arbetat i totalt fem dagar med den, men det innebär inte att jag inte har känt mig lite stressad. Imorgon ska den finslipas och lämnas in. Sedan har jag bara två andra uppgifter att ta itu med. Tre om man räknar med min nästa kurs, som det verkar som att vi har en inlämning till allra första veckan. Förhoppningsvis blir det inget stort arbete. Men det är ändå inte det som får mina käkar att dras mot varandra (ni som gnider tänderna mot varandra vet vad jag snackar om), utan det är att jag imorgon ska meddela min chef på fabriken om vilka veckor jag kan jobba i sommar. Alltså, inga? Jag skojade bara, men ärligt talat vet jag inte hur jag ska göra. Jag ska jobba en vecka i juni i alla fall, men jag ska nog börja se mig om efter ett nytt jobb för jag kan inte fortsätta med ett jobb där man bara får jobba på sommaren. Dessutom vantrivs jag så mycket där. Jag hatar det så mycket, jag tror ingen kan förstå mig. Jag kommer att gruva mig inför att jobba en vecka i sträck ända tills det är över. Kanske jobbar två veckor i juni så jag slipper få sommaren förstörd. Jag får se. Efter ett par månader där har jag fler mardrömmar om stället än jag någonsin haft om mitt kundtjänstjobb. Men jag stannade kvar för pengar är pengar, men nu när man bara får jobba på sommaren är det inte ens värt det. Jag har ju varit sjuk och behövt ta igen så mycket skolarbete direkt efter det så jag har inte haft möjlighet att jobba som vikarie heller de senaste par veckorna. Jobben måste ju matcha mina kunskaper också nämligen och det har ärligt talat varit rätt fattigt med sådana jobb på sistone. Spanska eller matematik på gymnasienivå är inte min grej direkt. April ska nog gå bättre.

Jag längtar så innerligt till nästa söndag, för då är jag klar med allt (förhoppningsvis). Jag behöver verkligen åka till Gullholmen, det är det enda stället där man kan andas ut. Det finns inget skolarbete där ute, det finns inga aktiviteter eller evenemang. Allt som finns är stugan, böcker, TV och själva ön. Flera dagar borta från all stress, med bara Gustaf och Tasse. Det är det jag lever för.