Snart är det jul

Idag var vi på luciakonsert i Domkyrkan här i Göteborg. Det var fint och så, men ibland kan jag sakna de livligare sångerna. Egentligen saknar jag nog mest att få sjunga dem, men eftersom att jag inte kan sjunga tog det livet slut för mig när jag gick ut grundskolan. Det var en kvinna som sjöng solo ibland och vid ett tillfälle typ skrek hon från en av balkongerna. En flöjt spelade en melodi och sedan följde hon med att skriksjunga typ samma melodislinga. Jag började fnissa och när hon bara fortsatte började jag att skratta, dock lågmält som tur var. Det blev bara värre av att jag föreställde mig hur jag skrek åt henne"Vad skrik du för?!" och av att Gustaf skämtsamt viskade att jag skulle gå och rita en teckning, något som prästen alldeles i början hade rått barnen som inte kunde sitta still att göra om de blev rastlösa.

I morse vakande vi tidigt och såg på lucian på TV, åt pepparkakor och drack julmust. Det var mysigt, men sedan var vi så trötta att vi sov i två timmar på eftermiddagen. När vi vaknade slog jag igång Ensam hemma och då påminde Gustaf mig om julkonserten som den sömndruckna jag alldeles hade glömt bort. Jag har en liten lista med ett gäng utvalda julfilmer som jag hade tänkt kolla på innan jul, Ensam hemma är en av dem. Nu när jag har tillgång till amerikanska Netflix så kan jag se på The Nightmare Before Christmas också, som står med på listan, istället för att streama med dålig kvalitet. Jag borde ha fixat amerikanskt Netflix för länge sedan, men jag trodde det skulle vara krångligt. Det visade sig vara jätteenkelt. Nu kan jag se Gilmore Girls, senare säsonger av Supernatural, Once upon a Time, Glee, Criminal Minds, Peep Show med många flera. Jag lär ju aldrig ha en tråkig stund i alla fall. ;)