fredag 13 november 2015

25

Nu i veckan har jag varit på arbetsmarknadsmässa på skolan. Den varade i två dagar och under dessa dagar har jag hunnit prata med en hel del organisationer. De allra mest intressanta var Matix, ett magisterprogram som finns på Handels, och Universitets- och Högskolerådet som hjälpte mig att veta mer om hur man ansöker om praktik i EU. Om jag kommer in vore det ett perfekt steg närmare Regeringskansliet. Mässan är dock lite mer än bara en mässa, den är mer som ett event. Det finns en studentlounge och där har de mat, fika, dryck och tävlingar. I år fick man en liten pizza och så hade de kanelbullar och muffins bland annat. Man hinner bli jättemätt innan man åker hem. De har goodie bags också och i år var innehållet annorlunda från förra året. Det var knäckebröd, smörkniv, tuggummi, tandborste, Bakis (vätskeersättning, som om jag behöver det...), pennor,, nudlar, någon bär-grej, näsdukar och allt möjligt. Jag minns inte riktigt, för det var så mycket. Kort sagt så får man en hel del utöver chansen att få träffa intressanta företag.

Jag känner mig ännu mer säker på att läsa tyska till våren för att det känns som att en kandidat i det är en stark merit. Och så är det ju faktiskt kul med språk! Efter det senaste året av företagsekonomi 1 & 2 med mindre roliga kurser såsom ekonomi- och verksamhetsstyrning känns det som att min själ hade krossats av mer sådana hemska kurser. Jag känner dessutom starkt inför att söka in till Matix nästa höst för att jag vill ha och behöver arbetserfarenheten som det ger. Jag som bara ville ha tid för att skriva, men nu har jag aldrig tid med annat än skola. Det känns som att jag slits mellan två världar; en där jag kan påverka organisationer och även samhället till det bättre, den trygga vägen, och den andra där jag får sitta på ett kafé i Frankrike, hanka mig fram på ströjobb och ägna dagar åt att skriva och lära mig ett främmande språk, den fattiga poetens väg. Men, som jag sade i ett tidigare inlägg, jag kan tänka mig att vara fattig poet men inte en som lever på gatan. Jag kommer att vara färdigutbildad vid 25 års ålder om allt går som det ska nu. Då kommer jag att ha en magister i management och en kandidat i tyska. Då kan nog företagen skita i om jag har åker till Frankrike ett halvår... ;) Den som lever får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar