De kom ut med en fikavagn åt oss där det fanns kakor, frukt, kaffe, te, vatten och karameller. När vi tagit fika, var det en man som slagit sig ned vid bordet bredvid som började prata. För det första märkte man honom när han kom in för han skickade ut vibbar om dålig attityd och så. Sedan när tjejen som fixade allt kom fram till honom visade det sig att han var en inbjuden gäst, inte publik. Ordagrant sade han: "Jag är då inte med de här clownerna!" Snälla, den enda clownen här inne är du, tänkte jag bara.
Vid ungefär halv tio släppt de in oss till studion. Vi fick hänga av oss jackorna och sedan blev vi utplacerade utifrån det att vi hade meddelat att vi eventuellt ville säga något eller inte. Därför blev jag inte placerad bredvid Gustaf, utan bredvid två andra tjejer istället. En av dessa tjejer hade något hon ville säga, men jag fick aldrig veta vad det var. Hon fick förresten byta plats med en kille, så att ni inte blir förvirrade om ni ser programmet i repris. De tände lampor som lös mig rakt in i ögonen. Till en början gjorde det ont, så starkt var det, men sedan vande ögonen sig.
Janne Josefsson kom in efter ett tag och skakade hand med de inbjudna och pratade lite med oss att vi skulle ta för oss i debatten och så vidare. Stämningen var bra och allt jag kunde tänka var att om tio minuter skulle stämningen växla helt om och kriget skulle börja. Så blev det också. Men när övergången mellan första och andra ämnet kom blev jag förvånad och ganska besviken. Jag tittade bort mot den andra tjejen som också skulle säga något om Soran. Jag tänkt att om inte hon skulle få säga något så skulle inte jag få göra det heller. Jag visste ju att det kanske inte skulle finnas tid för att publiken inflikade och det är synd. Jag tycker att man gott kan förlänga programmet med en kvart eller hålla sig till enbart 2 ämnen, istället för 3. Ämnet om Soran tömdes inte alls ut på något sätt, jag kände att det fanns mycket kvar att säga om det. Det är bättre att man ger utrymme för den debatten i tidningar eller så, för annars riskerar man att inte få en så nyanserad bild av det. Jaja. Programmet fortgick. När de filmade killen bredvid mig var jag på väg att börja le eftersom att jag blev lite pirrig. Men när jag påminde mig om vad ämnet var kände jag att det inte var en smart idé att börja fånle.
Sedan tog programmet slut och vi gick hem och det var det. Ha en glad alla hjärtans dag! =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar