Tiden tickar

I övermorgon åker jag upp till Sikfors. Idag kommer Issa och imorgon ska vi tre åka och se First Aid Kit på Liseberg. Jag har längtat länge efter det. Nu när jag spenderar så mycket tid hemma inser jag att hushållsysslor tar upp så mycket tid. Jag vet att jag egentligen kommer iväg sent för att jag kliver upp väldigt sent och sedan tar all min tid på mig att sminka mig och fixa håret. Något som vanligtvis tar 1-1,5 timmar tar istället 2 timmar och då har jag dessutom börjat senare än vanligt. Det känns nästan som när jag var 14 och vaknade på eftermiddagen under somrarna. Och när man sedan måste hålla på att diska blir det bara jobbigt, jag tycker att det är bättre att diska allt på kvällen eller innan om nu andan faller på.

Jaja, nu när jag har sett mönstret får jag väl försöka bryta det - göra mig i ordning effektivt och inte göra tusen andra saker samtidigt. Men å andra sidan är många av de sakerna sådant som behöver göras men som jag känner att jag inte har haft tid med förut även om de kanske inte tar så lång tid. Men när jag hopar allt jag ska göra på hög så blir det en väldigt lång lista. Jag har till och med varit tvungen att skriva en lista på ärenden för att det är för mycket att hålla i huvudet just nu. Men så har jag blivit mycket sämre på att komma ihåg saker nu för tiden och jag gillar inte när jag vet att det finns saker att göra men jag inte har skrivit ned dem just för att jag vet att jag kommer glömma någonting viktigt. Därför är det skönt att det som står på min lista just nu inte är livsviktigt. Jag vänjer mig sakta vid detta liv i limbo, mellan skola och arbete. Men snart är listan slut!