Jag har velat skriva om en massa saker här på bloggen men nu är jag så seg i huvudet att jag inte orkar. Jag hatar mitt sommarjobb efter andra dagen. Mina hälsar var (är) slutkörda och min rygg höll på att vridas av i slutet av dagen. Jag tänker aldrig ha ett sådant här fysiskt arbete igen, för att det är för krävande för min reda slutkörda kropp. Dålig rygg och en sabbad axel har jag haft länge nu och jag vill inte göra det värre. Min motivation att plugga har varit låg men nu är den högre igen. Jag ska klara allt så att jag kan ta min management-examen från Handels och sedan ska jag kombinera den med något. Jag ska bli något intressant där man får använda huvudet, men slipper använda kroppen så mycket.
Jag har alltid haft förståelse för de som blir sjukskrivna eller till och med sjukpensionerade på grund av kroppsliga (och så klart psykiska) begränsningar, men efter att ha ställt upp stol efter stol i slutet av en tärande dag har jag en ny förståelse för hur man kan drivas till den punkten. Jag ville säga att jag inte kunde för att jag fick för ont. Men vem hade gjort det då? Var det nödvändigt att ställa upp stolarna? Nej, absolut inte! Man kan skjuta ut dem och sedan sopa, de behöver inte stå på borden. Det är ju inga lätta stolar likt de jag hade i skolan, kan jag berätta. Det är tunga ena. Men det man inte har i huvudet får man ha i benen och då saker och ting inte sköts efter bästa organisationsförmåga där nere är det precis det man får ha. Jag kanske återkommer till det senare om jag orkar göra en fullskalig utläggning av min analys utav mina första två arbetsdagar, varför det är dåligt att jobba där och hur organisationen hade kunnat styras för att bli bättre. Men oroa er inte, det bli inte så mycket Taylor, Fayol & co. ;)
Nu ska jag gå och dö i min säng. God natt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar