Statusrapport

Statusrapport: Julen var bra, nu är jag trött och helt sysslolös. Därav bloggandet. Om några dagar åker jag hem till Stockholm igen, vilket är bitterljuvt. Jag längtar jättemycket efter Gustaf men jag hade velat stanna här ett tag till också. Jaja, det ska bli kul att fira nyår med honom och nästa år firar vi jul tillsammans också. Men det är långt kvar tills dess så det behöver man inte planera ännu. Denna jul är inte ens över helt och hållet!

Jag sitter och knåpar lite på en dikt som tar mig ganska lång tid att slutföra. Jag kommer på den bit för bit. Det beror på att den är kluven. Så är det ibland. Skrivandet till ära ska jag avsluta inlägget med en juldikt.

En ensam gran står bland björkar hög och stark
Bland dem är han ensam, delar inte samma bark
Om vintrarna lövträden slumra kala och svarta
Men även granen är frusen ned i rötterna, dess hjärta

Två mansfolk vandrar, de yxan över axeln bär
De suckar, det finns ju inte ett enda barr här
Så plötsligt ser det en ståtlig gran, stor och fin
De blev så förundrade, lyste med ett belåtet grin

Men de ville inte granen förflytta
"Att döda en sådan fin, till vilken nytta?"
Så de tog sitt pynt och gick till skogen ut
Gjorde granen fin tills allt glitter var slut

Det är sagan om den ensamma gran
som en gång om året lyser upp stan
Inte längre är den så ödsligt allen
Den sprider glädje med sitt starka sken