Emellan

Och livet går vidare. Ännu en dag har gått och det enda jag har gjort är att titta på regnet och lyssnat på Taylor Swift och Nirvana. Jag drömmer så knäppt; det tänker jag också på. Mina drömmar har ett sätt att ta grepp om mig och hålla sig kvar resten av dagen efter att jag vaknat. Det finns en återkommande person jag drömmer om. Jag skulle säga att jag inte vet varför, men det är så tydligt för mig att denna person representerar en sak. Ibland undrar jag om det är någonting jag saknar, det som den symboliserar. Ibland inser jag att jag har just det. I ett mellanland går jag omkring och tänker på dessa drömmar, inte riktigt här men inte heller långt borta. Jag lämnar inga spår där jag tassar omkring, jag är ett snäpp närmare drömmen än verkligheten. Väck mig inte.