Tillbaka

Idag kom vi hem från Gullholmen. Jag pallar inte. Jag vill aldrig åka därifrån. Fast jag åker inte dit för naturen och det pittoreska och hela det köret. Jag åker dit för att därute finns bara saker att göra för stunden. De säger att man ska ta dag för dag, men det är ju bara dag för dag av samma ändlösa ting. Men inte där, där kan du sova om du är trött, där kan du läsa om du vill; där kan du göra det du vill men som det annars känns som att du inte borde. Därute finns inte den känslan; det finns inget du egentligen borde göra, det finns ingenting annat som du hade kunnat göra istället. Nu är det över.