Hör hemma

Nu är jag tillbaka i Göteborg och det känns som att en del har förändrats. Att vara här känns inte lika mycket som hemma som det gjorde förut. Jag antar att det beror på att mitt liv också förändrats och vetskapen om att min studietid snart är över för den här gången. Jag kommer nog aldrig vilja sluta studera i hela mitt liv, vare sig det är en 7,5 hp-kurs jag läser utav rent intresse eller en heltidskurs jag läser för att få lite meriter. Men till våren vet jag inte om jag kommer jobba, läsa franska utomlands, läsa kandidaten i tyska eller något helt annat. Jag vet inte ens om jag kommer att bo kvar i Göteborg då. Kanske den här känslan av att inte känna mig lika mycket tillrätta här kommer utav att jag är redo för nya äventyr på en ny plats. Men låt mig klargöra att jag är hemma här. Jag är bara inte lika emot att bo någon annanstans än på Lindholmen det närmsta året.