Midnights

Midnights är Taylors senaste skiva. Jag har inte skrivit om den förrän nu, eftersom den fortfarande är rätt ny. Jag känner ändå att jag kan göra det nu, eftersom jag har hunnit bilda en mer långvarig uppfattning om den. När jag först hörde skivan kände jag att soundet kanske inte var en favorit, men jag lyssnade mer och kan uppskatta det på ett annat sätt än vid första lyssningen. Det här är en skiva som jag har favoriter på, men som jag ändå gärna lyssnar på från början till slut och då menar jag hela Midnights (3am Edition).

Midnights

1. You’re On You’re Own, Kid

Den här låten är melankoli, acceptans och hopp i ett. Eller något. Bryggan är nyckeln till livet och verserna är de tankar som bara kan uttryckas genom poesi, genom de symboler som representerar dem.

You’re on your own, kid

You always have been

2. Labyrinth

”It only hurts this much right now” was what I was thinking the whole time

Så inleds en låt som handlar om att falla för någon på nytt, men också om tidigare fall och allt som har följt med en till det nya

3. Bigger Than The Whole Sky

No words appear before me in the aftermath

Den här låten är applicerbar på så mycket, men är centrerad kring förlust. Det är en av mina favoriter på hela skivan.

4. Hits Different

Den här låten är en av mina favoriter också, men den finns egentligen bara på en av CD-utgåvorna (Lavender-utgåvan). Jag älskar kombinationen av uppbrott som ämne med en väldigt poppig och uppåt melodi. Det ger låten styrka i sitt utförande och framhäver textens känslomässiga karaktär. (Andra sådana låtar av Taylor är Death By A Thousand Cuts och All You Had To Do Was Stay).

Jag lägger inte upp någon bit av texten från den här låten, för den kommer inte till sin rätt om den inte lyssnas på.

Nu har jag gått igenom några låtar från Midnights, men den är väl värd att lyssna på rakt igenom.

Ja

Jag fick ett ja på antagningen, vilket innebär att jag nu har börjat med förberedelserna inför att jobba som diakon. Jag blev glad över det. Samtidigt är det många tankar som snurrar nu. Delvis inför ett krav att jobba 100% med något vårdande/omsorgsyrke, som jag ska göra i minst sex månader innan jag får påbörja den slutliga utbildningen. Vissa jobb inom den kategorin känns mer relevanta än andra. Jag funderar just nu kring hur jag ska göra angående detta. Jag lär väl uppdatera mer om det.

Mening

Dagar fyllda av mening

Meningar fyllda av mening

Mening med mening

Meningens mening

Meningsfull mening

Meningsbärande enheter

Mening

.

Maktlöshet

Jag har stått maktlös inför mitt öde. Nu i dödsögonblicket står det klart för mig hur jag borde ha gjort. Det är inte lätt att veta vad man borde ha uppoffrat när det man prioriterade var så viktigt. Viktigt kanske, men inte relevant. Nu skördar jag mina sockerärtor när jag borde ha odlat ett potatisland. Endast siaren hade kunnat förstå vad som väntade vid varje vägskäl. Endast siaren kunde vanmäktigt se hur jag valde fel väg gång på gång. Nu kan jag se tillbaka och förstå att jag inte kunde vinna när jag inte förstod spelreglerna. Jag måste gå över kullen och när jag passerar krönet kommer jag att se vad detta har lett mig till. Först då kan jag börja förändra mitt öde igen, men vissa vägar kommer jag aldrig kunna gå om.

Min Bosse

 Jag hittade en bild igår som mamma har tagit på mig och Bosse. Han är en av mina mysiga, snälla och fina små katter.

Jag såg ett träd…

Jag såg ett träd som var större än alla andra

och hängde fullt av oåtkomliga kottar;
jag såg en stor kyrka med öppna dörrar
och alla som kommo ut voro bleka och starka
och färdiga att dö;
jag såg en kvinna som leende och sminkad
kastade tärning om sin lycka
och såg att hon förlorade.

En krets var dragen kring dessa ting
den ingen överträder.

Skriven av Edith Södergran

Hela inlägget handlar om Harry Potter

Det är många saker som inte går min väg just nu vad gäller jobb och skola. Inga kurser att registrera mig på och inga jobbpass. Samtidigt ber jag om tecken och ser ut att få dem från olika håll, fast om sådant jag inte bett om men behöver. Eller för både och? Kanske finns det någon där som skickar detta, kanske är det en slump. Naturligtvis sker det av en slump, men varför skulle det betyda att det inte är någon som skickar dem?

På tal om det har jag läst ut Harry Potter 7 nu och eftersom de flesta andra böcker är så gott som tråkiga (överdrift) i jämförelse med HP-böckerna, så läser jag bara på tills jag har glömt hur kul det är att läsa Harry Potter. Just nu läser jag En man som heter Ove. Jag läste Fredrik Backmans krönikor i Metro för ca 10 år sedan och tyckte mycket om dem, så det ska bli kul att se vad jag tycker om boken. Det är mitt andra försök att läsa den nu, senast kom jag inte förbi kapitel 1 ens en gång.

Angående Harry Potter, så märker jag att jag läser dem och tänker lite annorlunda nu än när jag var yngre. Inte så konstigt kanske, men det är roligt att jag har andra tankegångar kring saker och ting som sker i handlingen och så. Jag är inte lika brydd i att Albus heter Severus i mellannamn som jag var förut, men jag tycker fortfarande inte att det är passande. Jag kan förstå att det är Harrys sätt att försonas med det förflutna, även om jag tycker att det kunde ha gjorts på andra sätt. Förut förstod jag ju också det och att han ville hedra Snape, men samtidigt såg jag mest personen som mobbade barn och gladeligen skulle offra Harry och James om Lily fick leva. Det gör jag än, men jag kan acceptera att Harry såg en annan sida för att det är sådan han är. Det är väl det som Dumbledore alltid såg i Harry och som han beundrade hos honom: hans vilja till försoning och hans osjälviskhet. Så tänker jag.

Mycket tror jag har att göra med att jag är 30 år nu och inte 14, men det har nog också att göra med att jag redan vet vad som händer och har haft över halva livet på mig att tänka på allt som händer i böckerna. Men det är inte stora saker jag pratar om nu och absolut inget som på något sätt ändrar kvaliteten på min läsupplevelse, det är bara att jag tänker ur flera synvinklar. Sådana här små förändringar vid läsningen har jag alltid upplevt, det tror jag nog de flesta gör när de läser om en bok. Jag ville bara klargöra det.

Här är en bild från då jag öppnade porten till Stora salen på Harry Potter-världen i London. I en sekund var det som att jag faktiskt gick där och skulle gå in i salen för att sorteras till mitt elevhem. Det var en av de bästa sekunderna jag har upplevt.