Just nu är det mycket att hålla reda på för mig. När det är så brukar jag jämföra det med en orkan om snurrar runt, runt, runtomkring mig och jag står i stormens öga och försöker få fatt i något, men allting bara flyger vidare en sekund efter att jag lagt min blick på det. Vad kan då få orkanen att sakta ned för mig? Att klappa Tasse, krama Bosse, lyssna på Taylor Swift och prata med Gustaf är några exempel. Men oftast är det som behövs att jag saktar ned orkanen med mina tankar. Att tänka att det inte är så farligt, inte så bråttom, inte så oöverstigligt. Det som hjälper bäst för att få kraften att göra detta är förstås att närma mig Gud; genom exempelvis Gudstjänst, bön eller att sitta i en kyrka laddas anden. Även skogspromenader är bra för det. Vi som människor behöver tid för kontemplation, men det är ändå skillnad på att sitta i bussen och stirra ut genom fönstret och att gå i skogen eller att känna den heliga andens närvaro. Vissa saker är bättre för själen. Vad det är skiljer sig från person till person. Att skriva stillar också stormen. Sakerna slutar snurra och blir stillastående; de går att få tag på.
Jag ville bara skriva av mig lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar