One of these things are not like the others

Jaha, så kom man in i vardagslunket i alla fall. Det var inte så farligt ändå. Idag vaknade jag av att jag var sugen på en Delicato-boll för jag drömde att jag åt en. Direkt som jag klev upp skulle vi iväg till odlingslotten för det var allmän städdag där idag. Det gick jättesnabbt och sedan gick jag och Gustaf till hundkaféet och åt lunch. Jag såg en svart labrador, vilket fick mig att sakna Harry. Jag saknar Cookie också. Det är så tråkigt att jag inte har kunnat åka upp något denna termin, men om två månader så åker jag ju upp igen.

Taylor släppte en ny singel igår i alla fall, så jag har fått ny musik att lyssna på. Det är en helt ok låt, den heter "ME!" Hon sjunger den tillsammans med Brendon urie från Panic! At The Disco. Som sagt är den helt ok, men lyriskt är den ju inte vad man kan förvänta sig av Taylor. Jättemånga hatar första delen av bryggan, då de sjunger "Hey kids! Spelling is fun!" Väldigt cringey! Men det är roligt att försöka lista ut vilken ledtråd som säger vad nästa album ska heta. Nästa singel blir väl "Lover" antagligen. Det är redan utlistat, om vi har rätt. Med vi menar jag och andra fans som sitter och försöker hitta ledtrådarna. (Taylor har sagt att det finns ledtrådar till albumnamnet och nästa singel.) Det är faktiskt kul, som en detektivgåta. Det spelar inte roll om man har rätt, det är bara kul att spekulera. :)

Idag regnade det i Göteborg för första gången på länge. Det känns så konstigt att det inte regnar så ofta nu, för det gjorde det ju verkligen när vi flyttade hit. Jag älskar ju regn, så jag blev glad.

Tillbaka

Idag kom vi hem från Gullholmen. Jag pallar inte. Jag vill aldrig åka därifrån. Fast jag åker inte dit för naturen och det pittoreska och hela det köret. Jag åker dit för att därute finns bara saker att göra för stunden. De säger att man ska ta dag för dag, men det är ju bara dag för dag av samma ändlösa ting. Men inte där, där kan du sova om du är trött, där kan du läsa om du vill; där kan du göra det du vill men som det annars känns som att du inte borde. Därute finns inte den känslan; det finns inget du egentligen borde göra, det finns ingenting annat som du hade kunnat göra istället. Nu är det över.

Eden

Ibland färdas jag genom tid och rum till ett sinnestillstånd, en känsla jag kände när solen lös in genom fönstret och jag ser den, gul och glödande mot tapeten. I nästa sekund förflyttas jag mot ett nytt minne av en känsla jag hade när jag promenerade och kände sommarsolen mot huden och energin spratt i kroppen. Sedan står jag inne på Kioskbaren och ska välja godis, jag andas in den där typiska kioskdoften av godis och andra sötsaker. Detta har skett på en sekund, och sedan tas jag tillbaka till nuet. Jag sitter kvar på samma sätt som jag gjorde innan och jag nickar åt det någon säger, men inombords är jag berörd av dessa lyckliga minnen och undrar över vad som kan ha framkallat dem. En strimma av vårsol eller ett ljud som påminner om någonting jag inte riktigt kan placera, men som ändå för mig tillbaka till något som var värdefullt just för att det var så vanligt då. En enkel stund som endast innehöll det ögonblick jag befann mig i då. Hade jag vetat då att det var vad lycka var skulle jag inte minnas det idag.

Nostalgi

Förflutna dagar, endast omtyckta för att de innehåller något som endast kunde fångas efter att det redan var för sent. De rena känslorna kan endast upplevas när ögonblicket är förbi. Solens strålar bränner för hårt, men efteråt kommer deras hetta att eka på huden. Stunder av lycka som vi bara levde igenom kommer vi senare att återgå till och le åt, något vi inte kunde förstå då. Ett fragment av en värld som kanske inte ens existerade när det skedde, men som är det verkligaste du har känt nu. Och du håller kvar vid dem, för du vet inte att du är i en sådan stund i just detta ögonblick.

Projekt

Jag har precis varit och pratat med en person angående att lära ut lite svenska till tyska volontärer som kommer till Göteborg i höst. Först trodde jag att det skulle vara ett volontärarbete, men det verkar som att det kommer att bli en ersättning också. Det gör mig lättad, för det var just konkurrensen mellan jobb som ger pengar och det här, som är givande men som kanske hindrar mig från att ta vissa jobb, som gnagde i mig. Men nu känns det bättre. Jag har aldrig lärt ut svenska förut, jag trodde upplägget skulle vara lite annorlunda. Jag ska själv få välja ut lite litteratur som vi ska använda och så. Det ska bli intressant.

Ikväll ska jag på min första bokcirkelträff. Egentligen har det redan varit två träffar, men jag har råkat missa just båda dessa. Men idag är det min tur också! Det är en arbetarbokcirkel och det är en del av oss som läste svensk arbetarlitteratur som temakurs förra våren som är med i den. Det var en bra bok vi läste till denna gång också. Den heter Ingenbarnsland och är skriven av Eija Hetekivi Olsson. Jag rekommenderar den.

Nu ska jag läsa lite arbeten till imorgon.

I'll take my chances with the rain

The sky’s not gonna fall

Well, maybe it will

And even though you never call, I hear you still

Even if the papers say to stay inside all day

I’ll take my chances with the rain

With the rain

Det där som nästan kväver dig

Nu har jag lämnat in mitt arbete i psykologi. Det känns bra, nu är det bara provet i kognitiv psykologi och en del annat som ska göras. När jag är klar med provet kommer jag att kunna andas ut lite. Men jag har fortfarande inte meddelat vilka veckor jag kan sommarjobba i fabriken. Jag har många problem med det där stället och ett av dem är hur man kommer dit, inte får en introduktion, de ansvariga ansvarar inte för att man ska lära sig allt utan man kastas bara in i det genom att gå bredvid någon, ingen säger något om min utveckling där - ska jag bara lära mig en maskin eller flera? Det finns inga rutiner. Antingen får man en chef som detaljstyr eller så får man något lika dåligt, om inte sämre, chefer som lyser med sitt ointresse för vad som händer dig. Det är bra och duktiga kollegor som visar mig hur man ska göra med maskinerna, men så länge ingen säger något annat så får jag ju vara på "min" maskin så länge den är igång. Sådant tycker jag är jobbigt. Jag gillar inte när man inte kan vara självständig på arbetet, och för att vara det krävs att man vet exakt vad man ska göra. Maskinerna krånglar så mycket att jag inte alla gånger vet hur man ska fixa det heller, men servicekillarna har mycket att göra och det går inte att lita på att de kommer alltid. Som sagt, det är mycket som strular.

Nu ska jag gå vidare till att gruva mig inför nästa uppgift, det är sedan gammalt.