Levnadsförhållanden

Jag kom på en massa saker jag skulle göra och nu när jag har gjort några av dem kan jag inte komma på fler. Saken är bara den att jag vet inte om jag kom ihåg att göra allt eller om jag bara inte hade fler grejer att göra. Jag borde skrivit ned dem men jag kom på det när jag skulle sova, så det blev inget av det. Ibland vaknar jag när Gustaf ska gå på morgonen och ibland, som i morse, börjar jag tänka på saker så att jag inte kan somna om på direkten. Men i morse kom jag på lösningen! Jag började tänka på varför man inte kan känna sig lika pigg när man ska upp till skola eller jobb jättetidigt, utan att man alltid är jättetrött då. Så jag föreställde mig att jag skulle kliva upp för att gå till skolan och att min väckarklocka precis hade ringt och helt plötsligt sov jag. Det är orättvist hur livet funkar.

Det hade varit skönt om vi hade haft en tvåa åtminstone, livet blir lite instängt i en etta. Samtidigt vill jag liksom inte köpa en lägenhet i närheten för flera miljoner även om jag hade haft pengarna. Då håller jag hellre ut ett tag till och ser om vi kan få en annan hyreslägenhet. Men men, vi får se. Kanske det blir en tvåa ledig i den interna bostadskön... Skojade bara, det kommer aldrig att hända. Vi har liksom stått i den i fyra år nu, såatteh... Men jag är inte bitter!

Bästa halloween på länge

Igår gick jag och Gustaf på Halloween på Liseberg för första gången. De hade dekorerat med pumpor och anställda var klädda i olika spökklädnader och zombieutstyrslar. De var riktigt obehagliga! Vi åt middag, dissade den två timmar långa kön till ett av spökhusen och gick till ett annat spökhus med hälften av kötiden. Det var inte läskigt, det var bara mekaniska skräckdockor och sådant, men på slutet var det en i Scream-mask som hoppade fram och skrämde mig. Först trodde jag att det bara var ännu en docka, men stunden då den rörde sig mot mig insåg jag att så inte var fallet. Efter det såg vi en föreställning som var lite småkul. Den var nog mest riktad till barn, men var ändå underhållande. Vi ställde oss inte i kön till skräckhuset vi först tänkte gå på igen. Jag frös och vi kom båda fram till att kvällen hade varit bra ändå. Ibland är det sällskapet som gör aktiviteten och gårkvällen hade inte varit densamma utan Gustaf.

Underbara dagar bakom oss

Jag hittade en del gamla bilder...

Sommaren 2013

Elvis badar och leker, jag har skitstora glajjor

Mamma med Emilia, en vecka gammal

All for the aesthetics

Oklart

Jag blir bara halvfärdig med allt. Nya idéer söker fäste, men faller snart ned i avgrunden. Inget räddningsförsök görs.

Efterlyst:

Mening

Att få se något mer

Jag skulle vilja åka till New England. Jag skulle vilja se Vermont i höstskrud, se de pittoreska småstäderna i Rhode Island och Connecticut, kolla in Harvard University i Massachusetts, se bergen i New Hampshire och de typiska New England-broarna i Maine. Nåja, vad är väl en bal på slottet?

Vermont på hösten

Övertäckt bro. Finns inte bara i New England, men är mer typiska för denna del. New Hampshire och Vermont har flest övertäckta broar.

Småstadsidylliska butiker i Connecticut

Dumt av mig

Den värsta känslan är när man ser en jobbannons för ett jobb som verkar bra, kanske till och med perfekt, och så läser man längst ned, när man redan hunnit sätta sig in i vad jobbet går ut på, att det står "minst 5 års erfarenhet inom detta fält" och man känner sig som Taylor Swift i låten White Horse varenda gång.

Insikt

Det finns få värre saker än att påpeka ett problem och därmed bli sedd som problemet. Jag återvände hit under falska förutsättningar. Jag sökte ett hem och fann en återvändsgränd - jag är besviken.