Ombyte

Idag åker jag från Göteborg till Stockholm. Det ska bli skönt med miljöombyte. På tal om miljöombyte så har min avdelning på jobbet blivit förflyttad till den andra kontorslokalen. De sade att allt skulle se likadant ut, men det stämmer inte. Det förra kontoret har vunnit pris för dess inredning men det enda priset som den nya lokalen skulle kunna vinna är glåmigaste kontoret. Det ser väl egentligen ut som ett standardkontor, men med tanke på hur tråkiga de ser ut hade jag nog kunnat sadla om till kontorsinredare för jag hade kunnat komma på mycket finare inredning än det som fanns i de nya lokalerna. Det förra kontoret var varmt, men ändå modernt och kändes fräscht. Det nya ser ut att ha blivit inrett år 2002 och fått bli kvar där sedan dess. Det känns inte inspirerande och jag hoppas verkligen att jag får ett jobb till hösten så att jag inte behöver jobba kvar där.

En till sak jag hatar är företagskulturen. Inte bara på mitt jobb utan på sådana där ställen i allmänhet. Till en viss del kan jag förstå att man inte kan göra hur som helst på en arbetsplats, men det finns definitivt gränser för regleringar, enligt mig. Det är en förmån med att jobba för ett fack till exempel. Men å andra sidan, hade de sagt att jag fick vara statsminister så länge jag klädde mig i finkläder så hade jag gjort det. Jag kan offra mig för det, men offra mig för ett sketet jobb som jag bara har kvar för pengarna? Nä, inte riktigt.

Sommarlängtan

Ge mig sommar nu! Skillnaden mellan mig på sommaren och mig övrig tid är enorm. Jag ska vara ledig i sommar och kanske jobba ett par veckor i juni bara. Jag har inte bestämt mig helt och hållet ännu. Allt jag vet är att jag inte vill tillbaka till jobbet, fast skolan är väl helt okej. Jag är dock slutkörd efter att ha suttit hela kvällen med skolarbetet och precis som senast hann jag inte ens läsa igenom det innan jag skickade in det. Nu ska jag sova och förhoppningsvis drömma om sommaren! Lana Del Rey har släppt en ny singel typ igår och jag får sommarvibbar av den. Älskar henne.

Pussel

Nu står jag helt utan pussel att lägga och jag vet inte vad jag ska göra. Jag har haft mitt projekt på 1000 bitar som jag hållit på med den senaste veckan och nu när det är färdigt är jag jätteglad och redo för ett nytt projekt - men det finns inget! Jag vill bara ha pussel på 500 eller 1000 bitar. Jag tänkte köpa ett 1500-bitarspussel också, men då behöver jag ha det någonstans där det kan ligga ostört under en längre tid. Nu har mitt stora pussel legat framför garderoben, vilket hindrar Gustaf åtkomst till sin garderob lite. Jag ska köpa ett som vi kan lägga tillsammans också. Jag har en grej med mina pussel, att jag inte vill att folk hjälper till om jag redan har börjat på det. Om jag från början bestämmer att jag ska bygga med någon annan så är det annorlunda för då blir det mer än rolig aktivitet medan man pratar. Hur som helst är pussel roligt och nu ska jag ta och leta efter ett par nya.

Fools in love

I fredags befann jag och Gustaf oss på biograf Aftonstjärnan, där filmfestivalen skulle inledas med en farsartad film som heter Struggle for life. Eftersom Gustaf hade jobbat under dagen kom han inte hem förrän en ganska kort tid innan filmen skulle starta, vilket ledde till att vi kom dit lite senare än alla andra och fick dåliga platser längst ut och nästan längst bak. Inte nog med detta, framför oss satt det längsta paret i hela salen. Bara detta var ju ett irritationsmoment i sig, men dessutom verkade de nykära! Behöver jag säga mer? Det finns inget mer irriterande än nykära, men det finns inte heller många bättre känslor än att vara det själv. Det är just det som är grejen - helt plötsligt slutar man bry sig om hur man för sig bland folk och hur töntig man är, vilket då leder till irritation och/eller skratt för alla andra. Det var alltså inte nog med att paret framför bestod av så långa människor, utan de satt dessutom och lutade sig mot varandra och pussades då och då, vilket försämrade vår syn ytterligare. Här vill jag tillägga att det var en till i deras sällskap och stackaren fick agera tredje hjulet hela kvällen. Han blev knappt tilltalad, stackars människa.

När de pussades fick man dessutom front row view av showen. Det var en scen i filmen då kärleksintresset sade till huvudpersonen "Vad väntar du på?" efter att han sagt "Jag skulle vilja kyssa dig." och då vände sig tönten framför oss mot sin flickvän och pussade henne. De var så extremt töntiga, men jag förstår ju varför. De är i stadiet av deras förhållande då all vett och sans försvinner och det tydligen känns romantiskt att pussas på uppmaningen från en karaktär i en fars. Tänk er att se Bröllop och jäkelskap och fria framför TV:n för att ni blev inspirerade.

Men som sagt, jag förstår känslan av att inte kunna vara normal när man gör saker med sin partner för att man är för upptagen med att bara vara kär. Det är en underbar känsla som man sällan känner och som sedan utvecklas till en ännu djupare känsla av tillgivenhet. (Förhoppningsvis i alla fall, annars lär förhållandet ändå inte hålla så länge och man får känna sig nykär ganska snart igen kanske.) Mest ville jag berätta skratta lite åt hur töntiga de var, inte klanka ned på kärleken. Fast det är förstås lite roligt att skratta åt det, det är väl därför det kallas "fools in love".

Livspusslet

Det kan ibland kännas som att allting går fel när man försöker få saker att gå rätt. Jag har en restuppgift som jag tänkte göra idag så att jag åtminstone skulle få vara ledig igår. Jag var säker på att jag hade materialet för mina studier i ett skåp här hemma, men det visar sig att de inte är där. Jag måste ha slängt dem eller tagit dem till förrådet. Jag kan hitta en del av det jag behöver online, men saknar en betydande del. Antingen kan jag gå ned och gräva ännu djupare i kartongen med gamla skolpapper än vad jag gjorde tidigare idag eller så kan jag maila det till läraren och be om att få materialet via mail om så är möjligt. Hur som helt är det bara jobbigt och väldigt typiskt att det skulle hända.

Tacka vet ja' pussel! Igår köpte jag ett 500-bitars- och ett 1000-bitarspussel. Jag byggde 500-bitarspusslet igår och sparar 1000-bitarspusslet tills på tisdag. Jag är ledig på onsdagen så jag planerar att lägga pusslet på de två dagarna. Pussel är typ det enda jag har kvar som kan få mig att verkligen koppla bort alla tankar och fokusera på en enda grej.

Nu ska jag gå och göra någonting annat. Jag får väl helt enkelt maila läraren så att jag får en chans att göra klart arbetet, jag kunde i alla fall göra halva idag!

Längtar efter henne

Bli klar

Jag fick i panik lämna in mina arbeten och jag hann med nöd och näppe! Jag hade gjort fyra arbeten, varav det sista jag färdigställde idag! Alla skulle vara inlämnade senast 23.55 idag. Jag hann skriva klart i god tid, men jag var tvungen att fixa till en referenslista och korrekturläsa alla arbeten så därför var det inte förrän 23.54 som allt var inlämnat för rättning! Jag tror inte ens att jag hann korrekturläsa ett av arbetena. Det är skönt att ha gjort klart det där nu i alla fall! Imorgon blir min enda lediga dag mellan terminerna så jag ska njuta av den! Egentligen har jag en restuppgift till tyskan som väntar, men den kan jag faktiskt ta itu med en dag senare, tycker jag. Jag har jobbat flera timmar om dagen den här helgen med att göra färdigt mina arbeten till socialantropologin, så nu tänker jag faktiskt vara ledig i en hel dag utan något jag måste göra!

Jag har förresten bara tackat ja till att läsa marknadsföring denna termin. Resterande halvan av terminen hade jag tänkt jobba och försöka klara restkurserna jag har i företagsekonomi. Jag känner att det var rätt beslut att inte anmäla mig till psykologin för jag börjar känna att jag verkligen måste bli klar nu och det skulle jag nog inte hinna om jag läste psykologi samtidigt. Jag får försörja mig på lönen jag får på jobbet istället. Jag ska försöka hinna spara så pass mycket att jag kan jobba ett par veckor i juni och sedan vara ledig resten av sommaren, som jag gjorde förra året. Det plus en resa till Rom på min födelsedag vill jag spara till!