Gruskorn i ena skon
Kråkfötter mot solen
Fukt i ögonvrån
Stoppet
Tömningen
Moln
Regn
Lättnad
I söndags hämtade vi hem lilla Bosse. Han är en birma, precis som Tasse, men han är rödtabby i färgen. Det har varit några mysiga dagar här hemma och katterna har fått lära känna varandra. Det blir t.o.m. lite lek ibland. Jag är hemma med dem extra mycket just nu, så det har blivit en hel del TV under tiden. Jag har kunnat heta av några serier. Just nu ser jag tredje säsongen av Locke & Key. Det är ganska kul ändå; jag myser med katter och kollar TV. Inte illa alls.
I slutet av september kanske vi åker upp till stugan igen. Då tänkte vi åka tåg upp. Det kommer bli första gången för Tasse att åka tåg i så fall. Första gången för Bosse att alls åka upp till stugan. Det skulle nog vara jättemysigt faktiskt. Jag längtar tillbaka till stugan. Så länge jag kan besöka den tills den dagen jag flyttar dit, så är åtminstone det bra.
Här är en liten bild på Bosse i fönstret (det är en byggnadsställning utanför, för de håller på att måla om fasaden)
Idag fyllde Gustaf 30 år. Det är helt otroligt att tänka att tiden har gått framåt med 11 år från när vi träffades. Snart är det min tur. Då ska vi åka till Helsingfors och i sommar blir det kalas. Men nu ska det handla om Gustafs födelsedag.
På förmiddagen gjorde jag inget speciellt. Jag tog emot vår nya tv-bänk, som är en present från Gustafs mamma. På eftermiddagen kom Gustaf hem och då åkte vi till Hagabadet i stan. Det finns ett där vi bor också, men de hade inte två massagetider lediga, utan bara en, så det fick bli stan. Men det var jättekul. Först badade vi och bastade i en timme och sedan fick vi massage. Efter massagen hade jag inte längre ont när jag rätade upp ryggen, vilket uppskattas enormt. Om det håller i sig ett tag kan det vara värt att få massage en gång i halvåret eller så. Efter massagen badade vi lite till och sedan klev vi upp och gjorde oss i ordning. De hade jättebra schampo och balsam där, som man fick låna när man duschade. Mitt hår brukar aldrig kännas så här mjukt när jag duschat i Göteborg, förutom när jag fått håret tvättat hos frisören. Jag funderar på att köpa det.
Efter att vi hade gjort oss i ordning gick vi längs Linnégatan till en restaurang som heter Manfreds. Den är jättetrevlig. De har jättestora schnitzlar där. Gustaf beställde en, men jag beställde kalventrecôte. Jag åt en jättegod rabarberparfait till efterrätt. Vi tänkte se en film på bio efteråt, men vi hann inte till föreställningarna vi var intresserade av efter middagen, så vi åkte hem och såg Top Gun istället.
Vi har haft en så fin dag och det har varit jättekul att göra allt tillsammans med Gustaf. Och Tasse fick vara med på kvällen så klart. Nu ska vi sova, för så är det när man fyller år mitt i veckan. Gustaf har redan lagt sig, annars skulle jag inte sitta här. Jag vill minnas detta om ytterligare 11 år.
Jag skulle egentligen ha lagt mig för en sisådär fyrtio minuter sedan, men här är jag nu efter att ha fastnat lite på en seminarieuppgift som jag trodde skulle gå snabbare att skriva än den gjorde. Jag är ändå inte trött. Tror jag. Jag kanske är det om jag bara slutar läsa.
Jag läste ut boken om gatukatten Bob idag. Efteråt googlade jag på Bob och såg att han dog i en bilolycka för två år sedan. Då blev jag så ledsen. Jag som precis hade läst om honom och allt han varit med om och så är han död. Jag älskar filmerna om Bob också. Det är den riktiga Bob som är med i filmerna, visste du det? Nu gör du det. Som tur var kunde jag trösta mig med att krama om min egen lilla katt. Världen känns lite bättre då.
Det händer en hel del grejer i mitt liv just nu med skoluppgift, volontärarbete och politiska åtaganden bl.a. så jag har inte riktigt idats uppdatera här något på sistone. Jag för dagbok nu för tiden och på så sätt får jag skriva av mig en del också. Men jag tänkte i alla fall berätta om en så typisk grej som hände mig för ett par veckor sedan.
Just nu är jag omregistrerad på en kurs som jag bara slutförde halva delen av. Kursen består av tre delkurser och jag har helt och hållet tenterat och är klar med en av kurserna. De andra delkurserna hade jag inte gjort alls eller bara slutfört halva av. När då första tentatillfället kom i februari så tänkte jag att det skulle bli skönt att redan i början av terminen få göra bort den delkursen jag inte hade gjort klart förut. Jag hade inte tillgång till kurslitteraturen hemma, så jag begav mig till biblioteket på morgonen, köpte lunch på vägen dit (baguette, inget som låg och blev dåligt i ryggan alltså) och satte mig vid en plats för att använda kurslitteraturen som ej är till för hemlån. Jag till och med pratade med en tjej som satt i bibblo för att fråga om vi kunde dela på en av böckerna. Hon var jättesjyst och så, så det var inga problem. Det var fyra frågor, varav man skulle skriva ca en A4 per fråga och man hade till 17 på sig. När jag skrivit tre frågor och klockan hade hunnit bli 15 inser jag plötsligt att - jag har ju skrivit provet redan! Och fått betyg på det! Jag behöver inte skriva det här provet, för det var inte den här delkursen jag inte hade tenterat - det var den sista! Så typiskt, för jag kände ju igen alla frågor och materialet, men jag trodde att det var för att jag kände igen det från lektionerna som jag hade gått på från sist jag gick kursen. Det vara bara att packa ihop datorn och allt och gå hem igen. Jag slösade en hel dag på det där alltså, haha. Men jag sade det till tjejen från min klass, att det var bättre att jag tog fel på delkursen jag hade gjort färdigt och råkade göra den en extra gång än att jag hade tänkt att jag redan hade skrivit tentan till kursen jag inte var klar med och så hade jag ignorerat tentatillfället på den. Så kan det gå.
Nu ska jag sova, för jag ska jobba imorgon. Känns inte så kul. Jag vill inte frysa, men jag får väl ta en jacka. Eller så kanske det är fullt i den kalla delen. Men jag står faktiskt helst därinne, det brukar kännas bättre med en jacka på. Det har varit lite kallt i lägenheten de senaste dagarna, så jag hade gärna haft lite värme. Men så lyxigt ska vi inte ha det.
Jag har haft så fullt upp sedan jag kom fram till stugan att jag inte haft tid att uppdatera förrän nu. Vi har bland annat firat mammas födelsedag, sett film, spelat spel, lagt pussel, gått på bio och sett teater.
Idag var vi i Boden. Vi åt jättegod lunch på ett ställe bredvid kyrkan (eller ska jag säga bredvid IB-korridoren?). Det stället ska jag besöka igen. Norrigården heter det. Vi var förbi Återvinningen en snabbis och då hittade Lillis en mugg som det stod mitt namn på. Vad är oddsen för det? Att det står ett vanligt namn hade kanske varit mer troligt, men mitt namn är inte direkt det vanligaste. Det var dessutom en likadan mugg som jag har haft tidigare, men som gått sönder. Jag provade en semmelwrap för första gången idag på Opalen. Typ tio år efter att jag läste om dem i tidningen när jag bodde i Stockholm och tänkte: ”en sådan där måste jag prova”. Bättre sent än aldrig.
Häromdagen såg vi den tredje Kingsman-filmen: The King’s Man. Den var jättebra och jag rekommenderar den. Jag tyckte nästan att den var bättre än ettan, men det var ett tag sedan jag såg den så jag vet inte helt. Jag köpte en biobiljett till mamma i födelsedagspresent för att se den och Erica följde också med oss.
Igår såg vi Broarna i Madison County som pjäs i Luleå. Den var jättebra. Jag älskar den historien. Den lämnar ett spår i en som håller sig kvar ett tag. Jag har märkt att de bästa, mest minnesvärda kärlekshistorierna är de i vilka personerna inte får varandra. För det mesta i alla fall.
Jag funderar på att skaffa en drömdagbok. Jag hade en dröm inatt, som jag skulle vilja anteckna ned någonstans. Min dagbok är inte stor nog och det är för personligt för bloggen.
Det blev ett spretigt inlägg idag. Så blir det ibland när man inte uppdaterar på ett tag och skriver om allt möjligt istället för en eller ett par saker.
Vi är äntligen framme i stugan. Den här resan får resorna härifrån till Stockholm att verka korta. Allt handlar om perspektiv. Vi hade gjort mackor och stannade och åt dem längs vägen. Vi gjorde en del småstopp också och åt väldigt god schnitzel i Hörnefors. Det var så skönt när vi svängde av till Öjebyn, att veta att vi var så nära. I Pålberget såg vi norrsken. Det var ganska starkt. Vi kunde se det ända till Arnemark, men sedan försvann det ur syn tyvärr. Jag ligger gärna i snön och tittar på norrsken, det brukade jag göra förut när jag hade hundar att gå ut med om kvällarna/nätterna här i byn. Självklart med täckbyxor på. Jag är ingen självplågare.
På tal om det ska jag inte plåga mig själv genom att vara vaken längre än jag borde. Det ska bli skönt att lägga sig, det blir ett bra ombyte från att ha suttit hela dagen.