Stockholm ligger öde och världen håller andan

Trots den stora folkmassan som råder här i huvudstaden finns det ändå stunder då det känns som om jag vore ensam. Ensam om att ta upp plats på en del av de gigantiska områdena täckt av asfalt och betong, ensam om att vandra vidare genom tiden.

Här är jag utsatt. Stockholm är underbart när saker och ting är lätta, men förvandlas till en matta av glödande kol när det blir svårt. Här finner jag ingen plats där jag i min ensamhet kan få andas ut och stärka mig. Det tär en del på mig, men det finns annat här i stället som gör det allt lättare att ta nästa steg. Jag har ju faktiskt helt underbara vänner här som Stockholm bara vore en trist och tråkig stad utan. Och jag väljer detta alla dagar. Detta ska jag göra allt för.

When I need to unplug reading you is the escape I need

Fuck the system

Idag har jag varit med Gustaf och Sofia. Vi skrev grammatiktentan idag och efteråt gick vi på stan en stund. Gustaf och jag skulle gå på bio på kvällen, men gjorde det inte för att utbudet av bra filmer var minimalt. När vi skulle gå till Sergel-biografen kunde vi inte gena över torget för att det var Nobelprisutdelning. Jag tänkte att vi kunde smita förbi poliserna lite, men det gick minsann inte. Jag låtsades helt enkelt bara vara oförstående om vad som försiggick när de frågade om vi var gäster. Inget fel i att försöka väl?

Jag hatar processkrivningen till döds. Den har förstört allt. Dessutom är den meningslös, ja, om inte det är meningen att man ska vara flytande i tyska! Jag kommer då aldrig klara det förrän jag blir flytande i tyska. Hur ska jag kunna skriva ett referat på felfri tyska?! Åh, vänta, så dumt av mig. Jag glömde ju visst bort att nämna detta viktiga fakta: man får ju faktiskt ha tio fel. Vilken tur för mig som alltid har minst 50 fel!!! Den detaljen bryr jag mig verkligen om. Märker man den drypande ironin? Det är omöjligt. Jag kan skriva ett referat på fläckfri engelska i sömnen vid det här laget, but German - fuck no! Pfft! Engelska 1 är inte svårt. The IB was fucking hard, but English 1? The guidance counsellor in the English department told me she thought English 1 would be easy for someone who attended the IB, i.e. me. You don't say. (Can't even act surprised.) You know, at some colleges and universities in the US, you get to skip a year if you're an IB student. In Sweden you still have to study language one year before you can become a translator. In English. Fuck the Swedish school system for being one of the most fucked up systems we have in our country.
I thought education payed off, turns out it's the other way around.

Åland

Ja just det ja. Ålandsresan skulle jag berätta lite om. Den var awesome. Hotellet var mysigt, vi hade VH1 på rummet! Vet ni hur länge sedan det var man kunde lyssna på VH1?! Det var mysigt med hotellfrukost också. =)

På lördagen åt vi på Koti pizza. Man måste ju älska namnet. Elf gick på TV medan vi åt. Jag älskar den filmen!!! Vi gick ned till hotellbaren senare den kvällen. Det var trevligt.

På söndagen bestämde vi oss för att stanna en dag till. Det var härligt att få ännu en dags semester från Stockholm med skola, Flemingsberg och hyresvärden... Fast eftersom att Åland är typ det dödaste stället på Jorden hade bara ett sjaskigt matställe öppet vid sjutiden på kvällen. Deras mat var nog vad som gjorde både mig och Gustaf sjuka på måndagen, när vi skulle hem. (Väldigt) Kort och gott är detta vad som hände.

When covers sound original

Jag presenterar - Luke Conard med bihang. Skämt åsido, Landon Austin är också bra. Fast inte lika bra som bandmedlemmarna i Ministry of Magic, som ex. Luke Conard. Just sayin'.

Ich bin krank gewesen

Jag har varit sjuk och därmed inte orkat slå på datorn överhuvudtaget den senaste veckan, vilket gör att man missar mycket. Jag blev sjuk min och Gustafs sista dag på Åland. Åland är dött och därmed hade bara ett enda ställe öppet och misstaget jag gjorde var att beställa the devil´s burger. Aldrig mer djävulshamburgare. Stackars Gustaf blev också sjuk.

Ålandsresan och fler ointressanta detaljer om sjukdomen får komma senare dock, ty nu måste jag göra mig i ordning. Håller på att tvätta också, så I'm on a tight schedule here.

Spegelbilden

Ibland känns det som att jag ser på mig själv från en helt annan människas synvinkel. Inte som en personlighetsstörning, utan snarare en egenhet jag måste ha för att distansera mig från mig själv. Det är som att jag ser min spegelbild göra alla snedsteg, inte jag. Det får inte vara jag, ty det skulle jag aldrig orka med. Ibland hinner verkligheten ikapp mig och jag måste bort, bort från mitt huvud. Det är dock svårt.

Men! Det är de gångerna man ska tala med Angelique! Hennes resonemang är en av få saker som kan lugna mig när jag börjar varva upp mig själv över någon noja eller så! Jag saknar henne, men vi ska träffas på jullovet och när hon kommer till Stockholm! =D Januari-Februari kommer nog bli bra månader. Det måste jag tro.